Flygande giraffer!

Mattias såg tyst på henne då hon sov, han skulle låta henne sova så mycket hon ville, han kunde under tiden arbeta...Han sträckte sig efter några papper som var på bordet och började läsa.

Rachel såg förvånad ut, men samtidigt imponerad. "Verkligen? Jag kan inte tala med djur..." sa hon. Hon var ingen särling då båda ögonen var klargröna. "Men jag rider gärna" log hon sedan. Mycket mer avslappnad än innan.

"Nej......men dina ögon är vackert gröna, som skog." sa David och nickade. Han gick sedan och letade efter någon som kunde hjälpa honom med sadeln och lämnade dem ensamma en stund.

Rachel såg förvånat på honom, vackert gröna? Ingen hade någonsin sagt så förut till henne. Hon log svagt och väntade på att han skulle komma tillbaka. Hon klappade Herkules och borrade in pälsen i den lilla manen han hade."Du är en fin häst" mumlade hon. "Och du har en snäll ägare...". Plötsligt tog någon tag i hennes handled och drog undan henne. "Vad gör du här flickunge?" väste en stallpojke. "Du får inte vara här smutsiga unge!". Mannen började dra henne ut ur stallet.

(Jag tänkte ha kvar Rachel som en karaktär ett tag xD Kanske hon och David liksom växer upp med varandra och blir bästa vänner och sådant? Och tänkte att hon faktiskt skulle vara en häxa även om ingen vet det xD)

(Låter bra )

"Låt henne vara." sa David skarpt och med all aktoritet han var värd. Han hade en stalldräng bakom sig med sadel till Herkules.
"Akta dig så jag inte säger till far, jag har faktiskt bjudit in henne." sa han med allvar.

Rachel försökte slita sig loss då David agerade. Stallpojken släppte henne och gick muttrandes iväg. Alla visste nu att David var Mattias son, även om alla inte gillade det.
Rachel såg tacksamt på David och log mot honom. "Tack". Stalldrängen hjälpte till att sätta på en sadel och annat innan han gick för att göra sitt arbete.

David tackade stalldrängen och nickade åt Rachel att hon skulle följa med. De gick ut tills de kom fram till en sten.
"Kliv upp på den och sen på Herkules." sa David vänligt och log.

Rachel följde med David och Herkules och såg glad ut, hon hade aldrig ridit förut, inte på en häst i alla fall, hennes far och hon hade en ko dock som hon lekt med ibland.
Hon gjorde som David sa och var snart uppe på Herkules, hon hade benen på samma sida då hon hade klänning och höll tag i tyglarna. "Han är fin" log hon. "Men hur gör jag nu?" undrade hon sen.

Mattias arbetade under tiden Elionora sov och David lekte. Han hade saker att göra, tråkigt nog. För det var bara saker han inte brydde sig om, att ta reda på de rikas klagomål runt om i byn.

"Tja....du." började David och rynkade pannan.
"Jag säger åt Herkules, jag vet inte hur man annars gör." sa han och rykte på axlarna innan han gick fram till Herkules.
"Gå runt lite, kanske spring, gör som Rachel säger är du snäll." säger han och Herkules gnäggar till svar.

Rachel nickade sakta, hon visste inte riktigt heller hur man gjorde mer än att man höll fast sig. Då David pratade med Herkules började han röra sig framåt, först lugnt och sedan snabbare. Rachel kiknade nästan av skratt då det var så roligt och Herkules red runt på gården. Men han gick snabbare och snabbare. "Nej...Stanna Herkules!" sa Rachel och försökte få stopp på hon då han plötsligt tvärstannade och hon halvt föll, halvt klev av. "Tack David, det var kul" log hon då plötsligt en mullig kvinna kom ut och ropade "Maten är serverad". Det var till alla arbetare och barn som bodde på slottet, vilket Rachel inte gjorde. "Jag måste nog gå hem nu" mumlade hon.

(Jag vet inte vad du tycker, men jag fick en ide nyss och vill kanske göra ett tidshopp xD Tänkte att Mattias och Elionora får det väl bra, och David och Rachel växer upp tillsammans och hon så småningom börjar jobba där, och de kanske blir mer mellan dem eller att de är bästa vänner eller något xD)

(Visst låter bra ^^ )

Tiden gick och de alla växte, Elionora miste tyvärr sitt andra barn vilket tog henne hårt. Men hon hade ändå David och hon hade sin Mattias. Flickan Rachel fick hon att jobba på slottet då flickan mist sin fader. Hon ville rädda flickan från häxjägare då hon visste vänskapen mellan henne och David.
David var nu en ung man på 17 år, han är väl lärd och en fin ungherre. Han är skolad och uppfostrad som den liten adelson.