The rich man's daughter(PRS)

Mona sov inte än utan såg in i elden. "Vart är Edward förresten? Bor han här med dig?" undrade hon tyst.

"Mmm, ute på uppdrag, trodde han skulle komma hem." sa hon och oron hördes.
"Det är hans stuga vet du." sa hon sedan med ett skratt och ett flin, allt för att jaga bort tankar och känslor.

Mona satte sig upp lite igen. "Han kommer nog snart" sa hon lugnande och log svagt. "Så...är ni tillsammans?" undrade hon.

"Äh, gå och lägg dig." sa Hilde fränt och vände sig om från henne. Men Mona kände henne väntade man lite brukade det komma något mer ibland.
"Tja, det kan man nog säga. Inte inför Gud och allt det där, men inför oss." sa hon och log svagt ner mot Mona.

Mona vände sig mot elden igen, hon var trött och orkade inte med Hildes fräna ton. Men hon mjuknade sen igen. "Jag är glad för eran skull" mumlade hon innan hon somnade till.

Hilde sa inget mer bara log till svar och somnade sedan. De var trygga i den okända stugan men hennes tankar var nu hos Edward.

Mona sov tungt, hon behövde det. HOn var mätt, ren och klädd nu, hon hade det bra och var glad att ha Hilde igen. Så hon sov bra hela natten.

Hilde vaknade mitt i natten av ljud tysta som möss och en öm arm om hennes liv Edward var tillbaka och han hade inte väckt någon av dem.
Följande morgon drog Hilde undan Monas madrass lite och började med frukost glad att ha båda där nu sovandes.

Mona vaknade då det luktade mat och sakta satte hon sig upp. "Godmorgon" mumlade hon och gäspade till.

"Morgon." hälsade Hilde och började duka fram på bordet med tre skålar gröt och mjölk. Hon ruskade liv i Edward som sömndrucken satte sig upp.