(PRS) med Rasmus Potter och TildeW

"Nej!" skrek jag "DU RÖR DOM INTE!".

"Ta dem!" sa Snow. "Jag bryr mig inte Naya vad du tycker." sa Snow. Fredsväktarna tog mig, Haymitch och Effie. Jag svimmade. Jag vaknade i en fängelsehåla. Effie och Haymitch hade inte vaknat.

Jag smög efter och in där dom var.
"Haymitch?" Viskade jag.
"Naya?" Hörde jag en röst.
"Haymitch?" Sa jag igen.

"Du kan inte komma in Naya. De kommer och hämtar oss om några minuter. Fly här ifrån! Ta upp min uppfinning och rädda Effie och Haymitch! Jag stannar kvar." sa jag trött.

"Nej!" Sa jag "Jag ska ha med mig alla, ni är dom ända jag har kvar, varelsäg det är Haymitch min farbror!".
Jag tog en av mina hårnålar och lirka upp låset.
Effie vaknade.
"Naya, vad gör du här?" Sa Effie.
"Räddar er vad tror du?" Sa jag.
"Hur ska vi få med Haymitch hem då!?" Sa Effie.
"Det är lugnt, han är lätt som en fjäder!" Sa jag och kastade upp Haymitch på ryggen.

"Jag stannar kvar. Vad du en säger!" sa jag strängt.
"Om jag inte gör det kommer de att döda er! Förstår ni inte?" sa jag.

"Nej, dom dödar mig!, dom vet att om två är försvunna så är det mitt fel!" Sa jag.
"Stanna då, men jag kommer försöka glömma dig!" Sa jag.

"Bra. Skynda er! Innan de ser er." sa jag "Och lås." sa jag. "Hejdå Naya, Effie och Haymitch. Kommer att sakna er. Och om jag inte kommer att träffa er igen. Så ska ni veta att ni är de bästa vänner jag har. Och Naya." sa jag.

"Ja?" Sa jag.
"Är han inte tung?" Frågade Effie.
"När jag var fem kunde jag bära mig 10 åriga syster!" Sa jag.

"Jag älskar dig. Så du vet." sa jag.