PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

Mias min var obeskrivlig, det var en blandning mellan sorg, lite ilska, och lättnad på en och samma gång. "Tack för att du lät mig stanna här, men nu måste jag hem...jag har saker att göra...". Hon log lite tunt mot honom och vände sig sedan mot dörren ut och började gå.
Mia kunde inte låta Benjamin gifta sig! Inte när de kämpat emot det så länge! Men vad kunde hon göra? Hon skulle börja med att gå hem i alla fall, sedan fick hon se....
Utan att ord mer till Edwin gick hon ut ur dörren och började gå mot sitt hem som faktiskt inte var alltför långt härifårn.

Edwin vet inte vad han ska tro, men han är inte mycket för att stoppa henne heller så han låter henne bara sticka. Dessutom så måste han fixa lite saker och kanske hitta på något för att stoppa hela grejen, men eftersom Edwin är rätt säker på att Benjamin inte vill att hans best man dyker upp och slår bruden medvetslös vilket är den enda planen den trötta Edwin har. Så han går och lägger sig.

Det tog bara en kvart innan Mia såg sitt hem. Hennes bror satt ute i trädgården...."Mia!" ropade han glatt och gick och kramade om henne. Leende gjorde hon detsamma. "Jag har saknat dig" mumlade hon och strök honom över håret.
Hennes bror, vid namn Sam, tittade upp på henne. "Jag har hört mamma och pappa prata, de sa att så fort du kom hem igen, och efter vi varit på Vivians bröllopet så ska de förlova de igen"viskade han till henne.
Mia stelnade till, men vad skulle hon annars kunna vänta av sina överbeskyddande föräldrar? Hon gick in och det blev ett kalas med tårar och kramar från hennes föräldrars sida. Sedan var det sådan tid att de skulle klä sig för bröllopet.
Mias mor hade lagt fram en vacker, ljus blåa klänning åt henne. Hon tog på sig den och hennes mor satte upp hennes hår i en knut. "Du ser så vacker ut, synd att det inte är ditt egna bröllop" log hennes mor mot henne. De kunde inte vara mer oense på den punkten....

Benjamin dras till slut upp från källaren och för en gångs skull är hans pappa hemma, synd att det är för att se Benjamin gifta sig mot sin välja. Benjamin får en uppläxning av sin pappa, hans mamma berättar att hon har utsett en best man åt Benjamin - Benjamin själv gissar på att det är någon som han avskyr. Hans mor föser in honom i hans rum och börjar babbla på om bröllopet och att det varit svårt att få tag i rätt saker med så kort varsel och så vidare. Benjamin svarar inte, han säger faktiskt inte ett ord under hela tiden som han gjorde sig i ordning och han tog sin tid för att göra det också. Dessutom vägrar Benjamin ha bakåtslickat hår som hans mor vill och när hon äntligen försvinner så rufsar han till det så han ser lite mer ut som sig själv och tar av sig kavajen som är över skjortan. Tänka sig att han skulle ge upp så här lätt, även om han är rätt säker på att det inte spelar någon roll vad han gör åt det, han kommer ändå inte komma någonvart.

Tillslut slog klockan så mycket att det var dags att börja gå till kyrkan. Mia gick med tunga steg bredvid sin familj. Hon kunde inte bara titta på då Benjamin gifta sig, hon var tvungen att hjälpa honom! Men vad kunde hon göra? Skulle hon bara ta hans hand och dra med honom ut ur kyrkan? Skulle det fungera?
Mias humör steg smått, det var ju en plan...även om den kanske inte skulle gå.
De kom fram till kyrkan där nästan alla gäster kommit än. Hon och hennes familj satte sig på en kyrkbänk. Mia tänkte ta med Benjamin så fort han kom in i kyrkan!
Hon hade bestämt sig.

Edwin hoppar ur sin bil, som han planerar att sticka härifrån med Benjamin sedan och letar upp var nu Benjamin sitter inlåst någonstans. Det förvånar honom inte att Benjamins mamma står utanför och det är efter några hotfulla ord om att Edwin skulle våga försöka sig på något som han blir insläppt.

"Bröllopet är om några minuter, redo?" Frågar Edwins röst skämtsamt och dörren stängs. Benjamin tittar upp.
"Edwin! Vad gör du här?" Frågar Benjamin förvånat.
"Best man." Svarar Edwin med en axelryckning.
"Aha... jag är så redo som man kan bli." Svarar Benjamin med en suck.
"Hmm, märker det. Ey, jag kommer sticka härifrån med min bil sedan. Du kanske vill se den?" Budskapet i vad Edwin säger är rätt solklart.
"Visst." Säger Benjamin och de nickar nästan synkroniserat med varandra innan Benjamins eländiga mamma kommer in för att släpa in dem till bröllopet. Vilket hon gör utan att tveka.

Minuterna innan bröllopet skulle börja var olidliga, hon ville bara få se Benjamin. Så hon kunde rädda honom...Det här kändes nästan som hennes fel, hade han inte försökt fått henne säker så skulle han inte blivit infångad. Det här var det minsta hon kunde göra.
Pianot började plötsligt spela och alla gäster ställde sig upp. In i dörren kom Vivian, bruden. Hon såg som vanligt arrogant och högfärdig ut. Lite bakom henne kom hennes brudtärna som var hennes lillasyster.
När Vivian passerade Mia gav hon henne ett kort och hånfullt ögonkast.
Sedan öppnades dörrarna igen och brudgummen med hans best man kom in. Benjamin och Edwin...
Mia bestämde sig snabbt, hon skulle genomföra det här! Snabbt så klev hon ut bland gången precis då Benjamin var vid henne. "Jag ska rädda dig" flinade hon lite snabbt och tog sedan hans hand och började springa mot utgången. Förhoppningsvis skulle han göra likadant....
Alla gäster drog efter andan i ren chock och framme vid altaret ropade Vivian "Hörru! Din sabla slyna! Det är min make!".

Benjamin förstår inte riktigt vad som händer men hänger på ändå eftersom det verkar vara en rätt bra sak att göra för tillfället. Hellre ut än gifta sig. Men vad skulle då Edwin hitta på, liksom... vad... gud han är förvirrad. När de väl kommer ut så slinker Edwin genom dörrarna och stänger dem.
"Jag har en bil ni kan låna." Säger Edwin smått flinande, Benjamin undrar om de hade planerat det här tillsammans eller något.

Då de äntligen var ute ur kyrkan och dörrarna var stängde bakom de så andades Mia ut och släppte Benjamin. "Som sagt, jag skulle ju rädda dig" log hon mot honom. Hon strök undan en hårslinga som ramlat ur håruppsättningen...så hon hatade den...och hon tyckte inte om klänningar i allmänhet.
"Bra" log hon sedan mot Edwin. Nu kunde de åka ut ur staden...och fly. Hon kunde inte stanna heller, hennes bror hade ju berättat att de tänkte förlova henne igen.

"Här är nyckeln, jag vill helst ha tillbaka den men när spelar ingen roll." Säger Edwin flinande och ger nyckeln till Benjamin. "Den har lite prylar dessutom, så kör hårt. Men skynda för jag tror de kommer efter snart." Benjamin nickar leende, han vet vilken bil det är och Edwin har mekat med den i typ 2 år nu så Benjamin kommer se till att lämna tillbaka den. Han drar med sig Mia mot den eftersom han inte har lust att släppa taget om henne, av en eller annan anledning.