I en förändrad värld (Roll för alla)

Stella följer tyst och ljudlöst efter Jenna, hon mådde bättre än på länge, det berodde säkert på maten och sömnen. Till och med kläderna hade torkat, tänkte hon då hon smidigt tog sig ner längst bergväggen. Hon följer sedan efter Jenna till vattenkällan och fyller sin flaska, men hon dricker sig först otörstig innan hon lägger den fyllda flaskan i sin ryggsäck.

(Funkade min mall ? )

Efter att ha gett Stella ett blygt leende gick hon ut. Sonia kände sig besynnerligt pigg efter att ha haft en sådan dålig natt. Hon tog sig enkelt nedför klippan och svingade sig sedan smidigt från träd till träd medan hon väntade på de andra. Hennes hår hade börjat växa ut efter avrakningen i lägret som skett för månader sen. Nu hade hon en tjock, mjuk matta av hår på huvudet och nöjt strök hon med handen över det.
"Kom igen!" Sade hon ivrigt till sina följeslagare.

Sorry, missade den xD

Men ja den funkar, är det denna bild du ska ha? Ser den inte

Har nog fixat nu

Jenna plockade vassen och börjar långsamt fläta. Hon har gjort det förr men det var inget hon var bra på och det tog en stund för henne att få ihop det men tillslut har hon någonstans där hon kan stoppa sina saker, om de inte var för tunga. Hennes bror hade varit duktig på allt som hade med skog och natur att göra. Han hade kunnat fläta ihop vassen så tätt att man kunde hälla vatten i dem utan att de hade läkt. Ofta hade han gjort vindskydden åt dem på det sättet då han fortfarande levt.
”Redo att gå?” Frågade hon dem andra.
Jenna kunde inte hjälpa det men hon skänkte de som var kvar i grottan en tanke. Hon kände sig dålig som lämnat dem där.

Jessi traskade på i god takt, hon hoppades att Ross kunde hänga med i hennes tempo. Efter ett tag hörde hon avlägset hur någon ropade något, det var en mans röst men hon hörde inte vad han sa. Dock kände hon på sig att mannen och vem han än ropade till inte var vänliga.
"Ross..." började hon men hann inte avsluta meningen innan hon såg en soldat en bit bort. Han vände sig om och fick syn på Jessi och Ross.
"Spring!"
Jessi visste knappt vad som hade hänt innan hon föll till marken och rullade ner för en brant. Hon hade sprungit ett bra tag tyckte hon. Och... Vart är Ross? Hon sätter sig upp och ser sig omkring.
"Ross?" det är knappt en viskning. Hon har tappat bort honom. Pilarna ligger åter utspridda runt henne, kogret och pilbågen också. Hennes ryggsäck sitter kvar i alla fall. Hon ställer sig upp med möda och plockar upp sina saker. Hela kroppen värker vid det här laget. Så, nu var hon alltså ensam igen.

((Sorry LoveTooEasy, hope to see you later c:
btw, vart är alla? x3))

((Jenna, Sonia och Stella ute och vandrar i skogen. Ester/Ethan i ett träd någonstans. Sedan ett gäng kvar i grottan. ))

"Ja, men... Åt vilket håll? Inte söderut, det fattar jag, men ska vi försöka ta oss till kusten eller norrut?" Frågade Sonia fundersamt. Kusten verkade ju vara det bästa alternativet då det inte var långt dit, men chansen att stöta på vakter och soldater var onekligen större. Ändå bävade hon inför att behöva gå hela vägen upp till norrland. Men hon fortsatte med sin princip att låta Stella och Jenna bestämma, men om de var oense var hon helt klar med att hon skulle stå med Jenna. Hon visste ju egentligen inget om Stella, den vänliga masken kanske bara var en fasad för att lura dem i soldaternas klor.

Stella nickar fundersamt och ser på Sonia, "Kusten skulle jag vilja säga, det är visserligen större chans för solater, men vi kanske kunde få tag på en bil eller båt så vi kan ta oss vidare." sa Stella och såg på dem, det var hennes åsikt, men de var tre nu och hon kunde verkligen inte bestämma särskilt när de två hade hållit ihop sen förr.