Narnia

Andrew sätter sig i tronen, det känns så ovanligt. Men han antog att han skulle få vänja sig. De fick ta emot en massa hyllningar och sådant. Det var nästan så att han glömde bort vad mer än hälften sa, för att det var så många.

Sam gillade inte allt, hon kände sig inte alls så bra som de påstod och inte alls så modig som de sa. Men hon höll god min och snart samlades alla för festmåltiden och de satt sig vid huvudbordets kortända så att alla kunde se dem.

Andrew tyckte inte om att få komplimanger om hur modig han var, eller hur duktig han var på saker. Egentligen tyckte han inte att han var något av det de sade. Vem var det inte som hade nästan orsakat sin egen död genom att inte vara försiktig nog? Jo Andrew. Vem hade kunnat lett Sam in i döden på grund utav sin egen oförsiktighet? Jo, Andrew återigen. Lyckligtvis var det snart festmåltid, men de var lika utsatta där. Till exempel en väldigt pratglad mus hade fått platsen jämte honom och det kändes som om han helt enkelt skulle få avstå från maten för att kunna svara honom hela tiden.

Sam ser på musen vid Andrews sida, och kunde bara konstatera hur söt han var. Sedan vände hon uppmärksamheten mot en kentaur vid hennes sida, mycket ståtliga varelser de där, och kloka tänkte hon medans hon åt.

Andrew låtsas nästan prata med kentauren på Sams sida, för att få musen att hålla tyst och fokusera sig på sin mat. Vilket funkar. Efter det så kan han nästan hela tiden äta utan att bli avbruten av musen, som vill slänga in några kommentarer om hur god maten är eller hur bra det kommer gå för både Andrew och Sam som kungligheter.

Måltiden avslutas och musiken sätts igång, alla ser leende på Sam och Andrew och det är inte försen fru bäver säger till dem som de inser att de skall inleda dansen. Sam som kan men hatar att dansa tar Andrews hand och leder leende ut honom på dansgolvet.

Andrew vill inte dansa, han är absolut inte bra på det. Men han får väl stå ut och hoppas att han aldrig behöver göra det mer i hela hans liv. Men sådan tur kommer han väl inte ha ändå. Han tar Sams hand och går med henne ut på dansgolvet. De börjar dansa, och det känns ganska pinsamt till en början, men då det började strömma in andra på dansgolvet så kunde han nästan svära på att de var lika dåliga som han själv.

Sam flinar åt Andrews tafatthet och placeras hans händer där de skulle vara och för honom lätt i dansen fast de egentligen var hans uppgift. De kom fler och fler ut på golvet och Sam slappnade av en aning, hon avskydde att dansa trots att hon inte visade det, men hon var bra, som allt hon tvingades till att lära sig så gjorde hon allt perfekt, tvångsmässigt perfekt annars mådde hon bara dåligt.

"Jag vet, jag vet. Jag har absolut ingen talang inom dans" ursäktar han sig då han ser flinet i Sams ansikte. Vilket var sant. Andrew hade aldrig varit den som intresserat sig för dans. Fast det var väl inte sådär jättemånga killar som gjorde det ändå, men det märktes att Sam i alla fall kunde det här. Som han själv inte gjorde. Hon hade väl säkert gått på danslektioner eller något, vilket inte skulle förvåna honom.

"Märker det." flinar Sam roat och lär honom automatiskt grunderna i dansen som den perfekta elev hon var. "Men du missar inget, jag hatar att dansa, det är inte kul alls." säger hon men rycker på axlarna, han visste ju hur det var, alla hennes aktiviteter, att vara perfekt i allt.