THE POTTERHUNGER GAMES

*längtar*!!!!!
Men ta den tid du behöver!!!!

Längtar efter ett till kapitel
Detta är ett av mugglisgamen jag faktiskt överlevde blodbadet i *STOLT*

Okej, nu är datorn på plats. (JIHOO)
Så jag ska försöka posta ett kapitel idag. Vi får se hur det går.

Känner mig elak som låtit er vänta så länge :c, förlåt...

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Det kommer ett kapitel om ca. 30 min. Då jag kommit hem

Okej!!!

Here yah go. Förlåt för att ni fått vänta så mycket.

Dag 5

AlexZz strövar rastlöst runt i karriäristernas läger. Hon är hämndlysten. Hon vill döda alla nio idioter som finns kvar ute på arenan. Till och med Ingis skulle hon lätt kunna dräpa för att komma hem igen. Men det säger hon såklart inte till någon. Om AlexZz överger Ingis kommer det leda till mindre chans att kamma hem det här. AlexZz längtar inte till sin familj, hon längtar till äran som segern medför.
Plötsligt ser AlexZz något komma dalande ner från himmeln. Det är en fallskärm. En sponsorgåva.
AlexZz lossar burken från skärmen och ser att det är en vass silver dolk, samt en flaska kallt vatten.
Ett meddelande sitter fast på vattenflaskan, som en etikett. Vinn!!/lilla jag!
AlexZz öppnar flaskan och klunkar det kalla vattnet. Det är sjukt hur gott kallt färskt kallt vatten kan smaka. Inne på arenan finns det annars bara solvarmt, vilket inte är att föredra framför det här.

LolFeelings gråter tyst för sig själv. Hon skulle vilja skrika sin sorg rakt ut, men det kan hon inte, då skulle hon också nå samma öde som 95mas gjorde. Och det vill hon inte. Hon får klara sig ensam. Ännu en snyftning letar sig ut ur henne. LolFeelings lägger fort händerna för ansiktet. Hon vill inte, hon vill inte, hon vill inte! Detta måste vara en mardröm, det måste det.
Men så, när LolFeelings tar bort sina händer, hör hon ett dovt pipande bredvid henne. Hon kikar nyfiket ditåt och ser en sponsorgåva! LolFeelings torkar bort tårarna med ärmen och kryper snyftande fram till den. Meddelandet ligger överst: Vinn för distrikt persika/95mas
En gnutta hopp tänds i LolFeelings så fort hon läst det. Hennes händer skakar när hon plockar upp gåvan. Det är en ask med färgglada pennor.
LolFeelings vet vad som måste göras. Hon tar pennasken och går fram till stället där 95mas blev hämtad av svävaren. Det är ett vackert ställe. En glänta full av liv. Hon undrar om det är spelledarna som fixat det såhär vackert. Men sen blir hon osäker, de skulle väl aldrig göra en sådan sak?
LolFeelings börjar försiktigt skissa med pennorna över platsen där han tog sina sist andetag. Motivet blir en enorm penna på marken, som det forsar ut lyckliga saker ur. Fjärilar, persikor, hjärtan, stjärnor och lyckliga fantasiväsen är bara några av sakerna som LolFeelings ritar.
När hon är klar, tar hon ett farväl av sin distriktkompis för sista gången. Hon vänder ryggen åt sin skapelse. Beredd på överleva det här ensam.

Korra kan inte förstå att hon fortfarande är vid livet. Hon är fortfarande överlycklig för vattenflaskan och pilbågen från hornet. Vattenflaskan har hon fyllt på många gånger, men den är verkligen användbar. Korra skulle inte kunna få tag på några bättre saker än de hon har nu. Och sen är det ju Lills packning. Singoalla kexen ligger i Korras mage, men resten vill hon inte röra. Det är Lills saker, även om hon är död. Korra önskar att karriäristerna inte hade plågat henne till döds. Det var hon inte värd.
Korra ser plötsligt en hare nedanför träden hon sitter i. Hon skjuter den mitt i ögat innan den hinner blinka. Maten fixad, tänker Korra när hon klättrar ner för trädet och hämtar sitt byte.

Pixi har räknat ut att hon och hennes två bundsförvanter är den största gruppen på hela arenan. Vilket betyder att det är sju personer kvar som måste dödas utanför deras pakt. Det låter så lite. Men Pixi vet inte ens om hon vill vinna längre. Inte utan Nymfadora Tonks. Tänk om hon tvingas döda sin enda vän här på arenan?! Pixi ruskar på huvudet. Det är för jobbigt att tänka på.
"Jag sköt en kanariefågel!", sjunger Vanessa Treens lyckligt bakom henne. Pixi vänder sig om och ser att hon har rätt. Hon håller pilbågen i vänster hand och en grön liten fågel i högra. På ryggen sitter ett koger med pilar. Allt det där (utom fågeln förstås) fick Vanessa Treens av en sponsor under gårdagen, samt en påse krusbär. Dessa gåvor har lyckats få dem att överleva ännu en natt. Utan maten som de turas om att fånga hade de varit så gott som döda vid det här laget.
"Vi får grilla den", viskar Nymfadora Tonks som kommer ut ur grottan. Hon har varit rätt kylig mot Vanessa Treens sedan hon somnade framför grottan. Men deras relation har ändrats drastiskt när Vanessa Treens gett sina bundsförvanter så mycket krusbär och kött.
"Håller med", instämmer Pixi.
"Jag med", säger Vanessa Treens. Hon sjunker ner på knä för att rensa bort alla fjädrar från fågelns kropp med kniven.
"Jag kan göra det där", erbjuder Nymfadora Tonks och nickar mot fågeln. "Så kan du eller Pixi kanske få tag på mer mat."
Vanessa Treens räcker henne kniven och fågeln. "Jag kan jaga. Vill du följa med mig Pixi? Eller stanna här?"
Pixi tvekar. Hon vill helst stanna kvar med Nymfadora Tonks. Men det är samtidigt taskigt mot Vanessa Treens som måste jaga ensam.
"Äsch, jag följer väl med." Pixi reser sig upp just som en fallskärm kommer seglande mot dem. Den landar jämte Nymfadora Tonks. Det är en ljuslykta med ett ljus, samt en tändare. Ett meddelande ingraverat i burken: Use it well /You-know-who
Alla tre ler. Nu slipper de kämpa med elden. De har en tändare!
"Sätt dig i grottan", ler Vanessa Treens. "Nu har vi en lykta!"
Nymfadora Tonks gör som hon säger. Det är säkert i grottan. Mörkt om man inte har tillgång till tändare och en lykta.
Pixi och Vanessa Treens går i motsatt riktning för att jaga.
Efter någon timme stannar Vanessa Treens upp, just som en ekorre skräckslaget springer iväg. Pixi håller på att gå in i henne.
"Varför stannar du?", väser Pixi i hennes öra.
Vanessa Treens vänder sig om och himlar med ögonen. "Du skrämmer ju iväg djuren."
"Gör jag ju inte!", protesterar Pixi högt.
Vanessa Treens lägger hotfullt fingret över munnen. Sedan viskar hon: "Gå hem du, jag kommer med lite fångst senare."
Pixi rycker på axlarna. Hon vänder på klacken och går tillbaka till lägret. Tur att de inte gick så långt.

HannaPanna sitter i ett träd igen. Det är tryggast, enligt henne. Hon äter en grå ödla. Den är riktigt äcklig och seg, men vad ska hon göra? Mat är mat. Äter man inte är man död. Så är det.
Plötsligt avbryts hon av en fallskärm som kommer emot henne.
Så fort sponsorgåvan har landat öppnar hon försiktigt burken. Inuti ligger ett dussin med köttbullar och prinskorvar, samt två kalla vattenflaskor. HannaPanna slänger roat iväg ödlan och hugger in på maten. Maten är kall, och det är vattnet också. Hon njuter när vätskan fyller hennes varma svettiga kropp. Den bästa frukosten på arenan, tänker hon glatt. Än så länge i alla fall…

Ingis tittar surt på AlexZz. Hon bara går runt, runt och runt i lägret. Dag som natt. Sover knappt. Ingis undrar vad hon tänker på. Det ilskna uttrycket i hennes ansikte tyder på hämnd eller kanske hon är blodtörstig. Ingis vet ingenting längre. Först var hon bara tyst för det där med Hermia. Sedan ändrades hon till det här strövande monstret. Som en programmerad maskin.
Ingis kryper försiktigt ner i en sovsäck från hornet. Den är röd med vita prickar. Vilket påminner Ingis om sitt hem. Hennes familj älskar prickiga saker. Lakan, dukar, filtar, köksytor, lådor… jaa… nästan vad som helst. Ingis suckar. Hon längtar faktiskt hem lite. Men bara lite.

Luna Chang och amanda1104 hoppar ner från trädet de spenderat dagen i. De måste röra på sig för att vara trygga. Mörkret har börjat sänka sig över arenan.
amanda1104 gäspar utmattat när hon tittar upp mot himmeln. Pottems märke lyser upp arenan, men sedan blir det svart. Ingen har dött idag.
"Ingen dog", mumlar Luna Chang till sin bundsförvant. Hon vet inte om hon ska vara glad eller inte. På sätt och vis betyder mer överlevande att det är större chans att dö, men det är inte trevligt när folk dör. Särskilt inte för huvudstadens nöjes skull.
"Visst är det hemskt", viskar amanda1104, som om hon läst Luna Changs tankar. "Vi dödar varandra för att huvudstaden tycker det är underhållande."
Luna Chang nickar åt sin vän. "Det är helt…" Hon letar efter de rätta orden.
"…tragiskt", fyller amanda1104 i.
De kommer fram till ett lovande träd, som de klättrar upp i. Nu återstår det bara att försöka sova.

Det tog lite tid, men det är ni värda

Haha. xD
Jag är ju ond. :3

SUPER!