När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

"kanske det, men om man inte säger något kan ingen vända det mot än" sa han automatiskt precis som han lärt sg. Av sin morfar och plötsligt fick han lust att göra tvärt imot allt han lärt honom.
"han tröttnar nog aldrig i alla fall inte förens han får någon som kan ta över efter honom. Verken jag eller mamma har lust med det" sa han och la sig trött ner på golvet och slöt ögonen. Han hörde några viska något och hade god lust att spränga dem i luften

- Tror du på fullaste allvar att jag skulle vända något emot dig?
Du fattar väll att jag skulle hjälpa dig, sa Xenia stött och nickade.
- Ja, det gör han väll, då får dina barn ta över, om de vill, vill säga, sa Xenia och log.

"inte du" sa Fai men såg på de andra i rummet som inte låtsades höra och han bara fnös och såg sen på Xenia och skrattade tort
"tror du ens at jag kommer få barn? Man behöver vara två för det och alla hatar mig. Jag får muta nån i så fall" sa Fai dystert och slöt ögonen

- Nej men då så, du vet att jag bara kommer att hjälpa dig, så säg hur det är.
Du kommer känna dig bättre, än att bara stänga in allt, okej?, sa Xenia och log.
- Varför skulle du inte?, din mor fick ju, och så har hon Jezebel, eller hur?, det kommer säkert nån tjej till dig, sa Xenia tröstande utan att avslöja att hon hade samma problem själv, hon hade heller ingen.

Fai öppnade ögonen och såg på Xenia "jag vet det men jag vill inte att du ska rusa in och göra något dumt för min skull" sa han allvarligt och nickade sen "jag ska försöka prata" sa han och tystnade sen och skakade på huvudet "hon träffade den första på skolan innan alla visste vem hon var och ja far viste väll inte helt heller vem hon var och det var ju en slump. De kunde ju lika väl dödat varandra" sa han och ryckte på axlarna. Båda hans föräldrar var lite galna

- Nej, det tänker jag inte, men jag finns här för dig om du vill prata, det hjälper en del det också, sa Xenia och log.
- Ja, jag vet, men det borde väll finnas någon ond liten dödsätartjej i närheten som inte är rädd för dig, sa Xenia muntert åt honom.

Fai såg på henne "jag vet det, det har jag alltid vetat och det är därför jag inte sagt något. Jag vill inte tynga dig" sa han och skrattade sen tort "jag vill inte ha nån som lyder order" sa han och bara skrattade vid den tanken. Den relationen skulle vara meningslös

- Det tynger inte, snälla Fai, det är mer jobbigt att veta att du har det jobbigt och att du inte vill tala med migom det och att du bara stänger det inom dig.
Att du mår dåligt av det, sa Xenia och log.
- Nej men då vet jag inte Fai, du har höga annställningskrav på din tjej, skrattade Xenia och såg på Fai.
Det enda som verkade vara lösningen i detta fall, var hon och Fai, men hon hade alltid sett Fai som en vän.
Och mer än så?, hin visste inte.

Fai såg på henne "om du är säker så ska jag prata med dig när jag måste" sa han och log sen "men då måste du prata med mig. Jag ser att du tänker på något du med" sa han allvarligt och skrattade sen "Xenia du skulle inte vilja ha en kille som lydde order i ert förhållande och jag vill inte ha en sån tjej eller nån som är med mig för att få makt" sa han allvarligt

- Ja gör det, jag vill veta och jag vill att du ska må bra, sa Xenia och log och såg sedan in i brasan och undvek hanns blick.
- Du vill ha en tjej som inte lyder dig, och som inte är ihop meddig för maktens skull utan för att hon gillar dig, jag kanske till och med älskar dig.
Jag vet bara en tjej som, som passar in på alla de kraven, sa Xenia tyst.