De utvalda

Ethan kysste hnnes panna. "Jag går itll Simon, vill du följa med igen?" frågade han och började gå till dörren.

Eletha skakade på huvudet, "Får inte, vi ses." sa hon, hon var tvungen att träna nu.

Ethan suckade. "Okej, vi ses ikväll". Han tog sig ut och sedan mot rummet där barnen hölls. Han haltade lätt men var annars bra.

"Det gör vi." log hon och försvann till träningen, träningen där hon helst inte ville vara längre.

Ethan öppnade upp dörren och återigen hördes ett tjut och Simon hoppade upp i Ethans famn. "Pappa! Pappa! Pappa!" tjöt Simon och han var tvungen att skratta.

Eletha kom ut och tog knivarna hon kände att det var säkrast. Men inte ens de var lika bra då hon inte hade sin styrka.

Ethan kramade en lång stund om Simon och småpratade med honom. Men tillslut var han tvungen att gå. "Pappa älskar dig, mamma också, vi hälsar på dig snart" sa han och svalde hårt och släppte ner Simon som såg ner i marken. Med värkade hjärta gick Ethan därifrån.

Eletha satt hopkrypen under trädet, en av de män hon hade övat på hade gett igen och slagit ner henne till marken. Det var inte särskilt svårt då Eletha inte kunde lita på sin styrka mer. Hennes läpp var sprucken liksom revbenet gjorde ont efter en spark.

Ethan hade bestämt sig för att träna då han inte hade något annat att göra. Han hann precis komma ut för att se en man slå Eletha.
Ethans ögon blev svarta nästan och han skyndade sig dit. "Du låter henne vara!" morrade han och gav mannen ett slag.

Eletha kved, hon var rädd utan sin styrka. Mannen som inte var beredd föll till marken, avsvimmad. "Ethan" sa Eletha, han borde inte gjort det.