Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona bet ihop mer. "Hon låter helt perfekt alltså" sa hon en aning bittert. Lång och blond...Det lät vackert. Säkert helt ärrfri och oskuldsfull också. Hon såg inte på Niel utan stirrade in i väggen bara nu.

Niel såg undrande på Mona. "Vad är det?" frågade han försiktigt och kysste henne på nacken.

Mona ryste lätt till av välbehag och vände sig med en suck mot honom. "En annan kvinna som heter Mona...Tänk om hon har samma smak för män som jag har?" mumlade hon antydande.

Niel såg oförstående på Mona. "Vad menar du?" sa han. Det märktes att han inte alls förstod. Men han log åt att Mona ryst och makade sig lite närmare. "Nåja, egentligen är jag nog bara för trött för att förstå....godnatt, världens bästa fru!!"

Mona suckade och kysste lätt Niel. "Jag är bara korkad...Jag är för lätt avundsjuk ibland..." mumlade hon. "Även fast jag vet att du är min är jag rädd ibland...Att du ska tröttna på mig och hitta någon annan...".

Niel såg förvånat å Mona. "Det är OMÖJLIGT att bli trött på dig!!" sa han och gjorde klotögon.

Mona var tvungen att le lite. "Verkligen? Inte ens för någon yngre, vackrare?". Hon kysste honom igen.

"Nej!!" skrattade Niel förvånat. "Hur kan man tro något sådant??" sa han sedan, som om allt var helt självklart.

"Jag vet inte...De flesta män vill bara ha de yngsta och vackraste kvinnorna..." mumlade hon och blundade lätt. "Och Mona låter vacker...".

Niel rynkade på näsan. "Visst. Mona är jättevacker, och trevlig och snäll, och säkert en mycket bra fru. Men det är ju dig jag är kär i?"