We are the Harry Potter generation

Gud...VAD SKA JAG GÖRA?! Jag tror inte jag gråtit så mycket för HP jag har gråtit mycket för HP, men aldrig så här mycket.

^ Det var inte ens... alltså... MY HEART HURTS SO MUCH RIGHT NOW

var på jättebra humör innan men nu vill jag bara gå och lägga mig
hur ska jag kunna skriva klart min uppsats nu liksom

alltså
i slutet
när em, dan och rup kramar varandra
I DON'T KNOW WHAT TO DO
THE SOUND OF THEM CRYING

Oh god, and this is the moment when i feel terrible. Det var ett fint klipp och jag tyckte det var riktigt fint att dem har fått dela allt med dem, men var inte ens i närheten till tårar. ;_;

Det är roligt att se Voldemort med näsa, Lucius skämtsam och Bellatrix med ett faktiskt glatt leende, istället för ett skadeglatt.

I KNOW IT'S AWFUL! Och den sista dagen...
OMG THEIR FACES!!

pandan Du ska inte känna så! Det spelar ingen roll om du gråter eller inte, faktiskt.

Säger samma sak som Pandan, jag satt och försökte pressa fram tårar, för det var ju sååå fint!!
Fan, jag HATAR att jag inte kan gråta till sådana här saker... :''/ ♥

Alltså vadå pressa fram tårar? Förlåt, men va? Bara för att man gråter betyder det inte att Harry Potter på något sätt inte betyder lika mycket för en. Jag förstår liksom inte varför det är så viktigt att gråta? Ni behöver inte ens tänka på det, really. Tårar är som sagt ett uttryck för känslor, men bara för att man inte gråter betyder det inte att man inte berörs.

^
Det är mest det att det är bättre att kunna gråta ut lite av det man känner än att ha kvar allting inom sig...

Okej, jag förstår. Men jag tycker att det är lite tråkigt att det har blivit som en tävling; vem som gråter eller ej. Vad spelar det för roll egentligen? Ni behöver inte känna att ni är dåliga eller dumma människor bara för att ni inte gråter; ni är varken kallkänsliga eller dumma för det

This.