Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
| Användare | Inlägg |
|---|---|
Borttagen
|
Skrivet av Salazar1: Sådant är hemskt. Jag hade en hund innan, nu gråter jag nästan för att jag kom och tänka på henne. Jag kommer nog aldrig riktigt över det eftersom det var en så pass stor del av mitt liv. Det är ett och ett halvt år sedan nu. Jag vet inte hur många gånger jag gråtit mig till sömns över henne. Jag vet, jag är femton och borde inte gråta. Men det går inte när det gäller henne. Hon betyder så mycket för mig. Hon var min ende riktigt nära vän. Jag saknar henne så mycket. Det här är kanske en konstig anledning att vara ledsen för men jag behöver verkligen skriva av mig.. Jag laddade nyss upp en bild på mig och min döde kanin. Jag inser nu hur mycket jag saknar honom och jag har liksom aldrig kommit över det.. Nu gråter jag och börjar att se i syne igen. Efter att han dog såg jag en massa vita fläckar som for förbi. jag saknade honom så mycket. Nu börjar det igen och jag vet inte vad jag ska göra. jag skulle kunna göra vad som helst för att få ligga och läsa under köksbordet igen med min Gråis sittande på ryggen och som slickar på mig överallt. jag vill kunna ge honom en morot och se honom äta upp den i rekordfart och sen börja puffa på mig för att få en ny. Jag vill vara tvungen att behöva skrolla mig ren från gråispäls och jag vill kunna ha någon som kan lyssna men inte säga emot. Jag vill bara se dig igen Gråis, i levande livet glad som du alltid var förr. Jag vet att det är omöjligt och att det aldrig kommer att hända men det är vad jag känner just nu.. Jag tycker inte att det är en konstig anledning, du älskade den där kaninen och den är oersättlig för dig. Att djur kommer en så nära hjärtat är svårt. Min far hittade sin själsfrände i den där hunden, han kommer aldrig att komma över det. Jag har bara sett honom gråta två gånger i mitt liv, det var en gång när hon försvann. Jag hatar att jag har fotografiskt minne när det geler slutet på hennes liv. :'( Du får gärna skicka en uggla om du känner för det. 12 feb, 2012 21:51 |
|
Borttagen
|
Ina - Varför borde du inte gråta för att du är femton? Det är klart att man saknar ett älskat husdjur som gått bort. Jag saknar fortfarande min hund. Det är nästan exakt ett år sedan han dog nu, men det händer att jag gråter över honom också.
Ett djur är ju också en vän, ibland bättre än människor till och med. Salazar1 - Det är absolut ingenting konstigt med att känna sorg när en vän gått bort, oavsett om det är en fyrfota eller tvåbent. ♥ 12 feb, 2012 22:21 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Jag vet inte, ibland känns det bara fel att gråta... Hon var min bästa vän utan tvekan och jag kommer aldrig glömma henne. Ina - Varför borde du inte gråta för att du är femton? Det är klart att man saknar ett älskat husdjur som gått bort. Jag saknar fortfarande min hund. Det är nästan exakt ett år sedan han dog nu, men det händer att jag gråter över honom också. Ett djur är ju också en vän, ibland bättre än människor till och med. Salazar1 - Det är absolut ingenting konstigt med att känna sorg när en vän gått bort, oavsett om det är en fyrfota eller tvåbent. ♥ Alla som förlorat ett älskat djur saknar dem. Vi får helt enkelt ta och gråta ut vår sorg. 12 feb, 2012 22:26 |
|
Borttagen
|
^ Det är nyttigt att gråta när man är ledsen... och du har helt rätt! ♥
12 feb, 2012 22:29 |
|
Borttagen
|
Jag vill bara att allt ska vara som det brukade mellan oss. Jag vill att vi ska kunna prata med varann om allt igen. Jag vet inte hur det blev såhär. Växte vi ifrån varandra? I så fall vill jag bli liten igen. Jag vet att det mest var mitt fel att det blev såhär men om jag kunde gå tillbaka i tiden och ändra det jag har gjort skulle jag det. Jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka dig. Jag behöver dig.
Varför blir allt så komplicerat när man blir äldre? Varför kan inte de bråk vi har vara en dag eller två som de gjorde när vi var små? Nu växlar vi bara några ord en gång varannan månad eller så. Nu gråter jag bara för att jag tänker på detta igen. Jag brukar försöka förtränga det, men ibland går det inte. Ibland måste jag tänka på det, även om det är obehagligt. Å vad jag inte gillar mitt liv just nu. 13 feb, 2012 21:33 |
|
SweWolf
Elev 
|
13 feb, 2012 23:34 |
|
Minidjuret
Elev 
|
Jag mår dåligt över det här nu, varför försvann du?
Jag älskade dig med hela mitt hjärta, jag vill int känna sån smärta. Du orkade int mer, så var det nog, men snälla du, du dog! Jag gråter som en idiot just nu, var finns du? Du lämnade mig bara så där, och kvar står jag här. Kom tillbaka till mig nu, kära du! Farmor jag ber dig, gör int så! Hur blir det med mig då? 14 feb, 2012 08:53 |
|
Borttagen
|
14 feb, 2012 10:45
Detta inlägg ändrades senast 2012-02-14 kl. 15:34
|
|
Borttagen
|
GRAAAH!
Förbenade lärare! De har FORTFARANDE inte rapporterat in mina studieresultat för hösten, vilket resulterar i att jag är totalt pank och inte ens har råd att äta, än mindre att leva. Jag blir galen. 14 feb, 2012 12:59 |
|
Optic
Elev 
|
Jag har VÄRLDENS minsta problem.
Jag får inte följa med min klass när vi åker till Romme och åker slalomskidor därför att jag har skadat axeln (när jag åkte slalomskidor). Det som är det jobbiga är inte att missa själva åkningen (jag åker skidor ganska ofta) utan att jag missar själva gemenskapen eller hur man ska säga. Första gången klassen åkte tillsammans var förra året och vi hade så himla himla roligt då, på bussen, i liften, vid maten och allt sånt, sen är det ju jättekul att åka också, såklart. Dessutom har jag längtat till det här i typ ett år (sen förra gången). 14 feb, 2012 19:47 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen