In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon slog sig ner på den största stolen och log mjukt.
"Jag är väl född till rollen." Hon log och nickade.
"Jag ska äta mig så mättt att jag kommer drömma om mat i dagar!"
Mira nickade.
"Ja det ska bli ett semesterhus. I bland kan man behöva komma hem och Halo behöver ibland kanske se sitt gamla hus?"

Leo nickade.
"Men visst ska vi se sändningen sedan? Du vill väl se hur du var på tv?", sa Adelaide nyfiket och hällde upp i sitt glas med. Hon tänkte tillbaka på pressen och alla frågor de ställt. Hur Halo hade svarat de. En efter en. Ja, tills Juniv kom då.
"Jag hoppas världen tog det bra. Att de nu vet att de lever i en värld med vampyrer.", sa hon eftertänksamt, men ryckte sedan på axlarna för att smaka av drycken.

"Går den om och om igen?" Halo såg upp från köttbiten och såg på henne med ett förundrande uttryck.
"Åh det skulle nog vara kul men väldigt underligt." hon skrattade och hällde upp lite vatten och såg på glaset.
"Ska vi inte fira med lite bättre?" Hon lade huvudet på sned.
"Kanske med alkoholfri cider eller något?"

Adelaide skrattade. "Ser du aldrig på nyheterna? De visas flera gånger om dagen, Halo. Och din nyhet.. ja, den är stor!" Hon log och nickade igen. "Ja, självklart. Bestäm något du att dricka. Jag tar vad som helst.. Ja, alkoholfri såklart.", tillade hon då.
Hon pustade ut och åt av maten.
Leo iakttog Adelaide och sedan Halo för att se på Mira igen. "Jag minns det inte såhär.. Inte såhär med Alice, menar jag.", sa han lågt till henne. Han ville inte att Halo skulle höra om Alice. Han visste ju inte hur mycket hon kände till om Alice.

"Jo men jag trodde jag inte skulle vara så stor." Hon skrattade och en tjänare kom med en flaska bubbel till dem.
"Så ers höghet." viskade hon och log.
"Skål för en lyckad dag då!" Halo sträckte upp sitt glas och log.

"Hur menar du?" Mira såg på Leo och lade huvudet p sned.
"Halo är en annan människa det måste du komma ihåg. Tiderna förändras och det gör att man förändras."

Adelaide nickade och såg på då de hällde upp i Adelaide glas. "Tack." Hon plockade upp glaset, samtidigt som de andra. Och de skålade till Halos skål och smakade sedan av drycken för att återgå till deras diskussioner och samtal. Det var trevligt, minst sagt.
"Mycket lyckad dag.", instämde Adelaide och fnittrade. "Jag vill se mitt rum sedan. Om jag behöver göra några ändringar så är det bra att jag går se det i god tid, inte sant?" Hon fnittrade igen och åt av maten.
"Äsch. Jag svamlar bara. Jag menar bara.. att jag hade en annan relation till Alice. Alice var stor på sitt sätt.", sa han och lät borta i tankarna.

Halo log och drack av drycken och åt sedan vidare.
"Ja det är väl klart. Ni hade annan relation. Denna kommer blomstra på ett annat sett ändå." Hon log och smekte hans hand.

Dagen hade blivit kväll och Halo låg i soffan med en filt om sig.
"ska vi se tv nu?" Frågade hon utmattad.

"Pappa!" Nicolai får upp ur soffan och såg sig om.
"Kom fort. Detta måste du se!"

Till kvällen hade Adelaide och Caspian också fått besök av deras mamma Eileen och deras pappa Davis. Men både Adelaide och Caspian visste ju att Ellaine bara var där för Halo och Davis för Léon. Deras samtal om litteratur och språk kunde pågå i evigheter..!
Adelaide himlade med ögonen när hon hörde hur deras pappa skrattade högt åt något Léon hade sagt. Tydligt djupt intresserad av samtalet.
"Ja, Halo. Vi ser på tv nu. Nyheterna börjar väl strax?" Hon suckade och drog handen genom det ljusa håret för att slå sig ner vid Halos fötter. "Äh, kom här.", sa hon och plockade upp Halos fötter så att de landade i hennes knä. "Skönare va?", sa hon och fnittrade.
"Caspian! Du ryms också i soffan.", ropade hon till honom samtidigt som hon stirrade på skärmen på tv:n.

Demi såg osäkert på tv:n. Det välbekanta ansiktet. Det röda hårsvallet. Leendet. Halo. Det var Halo. Och hon... hon pratade om vampyrer?
"Pappa!", ropade Demi med, med en aning oro i rösten. Vad var det som höll på att hända?
Ivan, som suttit inne i sitt arbetsrum för den större tiden av dagen, reste sig besvärat ur sin stol och gick över till vardagsrummet för att se efter vad det var som pågick. "Vad.. vad är det?", sa han trött och masserade sin nacke med ena handen.

Hon skrattade och nickade.
"Ja det är så mycket skönare." Hon såg på Caspian och sedan Ruby som kom och satte sig vid dem.
"kom nu Caspian!" skrattade Ruby.
"Ska ni sova här eller ska ni åka hem tror ni."
Hon såg på Halos hår och log svagt.
"Ditt hår är så vackert Halo."

"Pappa... Jag menar Far." Nicolai pekade mot tven.
"Det här är flickan., kvinnan vi såg igår. Hon kallar sig för prästinnan!" Teven zoomade precis in på Halos ansikte. Hon log och berättade om vem hon var.

Adelaide gav ifrån sig ett kort skratt och kramade Halos fötter med sina händer för att se på tv:n. "Du är ju som gjord för tv, Halo! Kolla vad vacker du är!", utbrast hon. I samma stund kom deras mamma, Ellaine till soffan för att göra de sällskap. Hon hade inte heller sett sändningen då hon jobbat under dagen. Hon stannade bakom soffan och såg på. "Du bär rollen bra, Halo. Som en prästinna.", sa hon och nickade åt hennes håll för att sedan se på tv:n igen.
"Tokstolle! Såklart jag stannar. Det här är alldeles för spännande. Du kan väl stanna med, Caspian? Vi gör en grej av det! Vi måste ju fira flytten hit, eller hur?" Caspian såg tveksam ut, men nickade sedan. "Ja, det låter som en bra idé.", instämde han och drog på läpparna i ett leende.
"Ruby, du kan väl tänka ut något vi kan göra för att fira inflyttningen? Kanske.. kanske något magiskt?", sa hon och lät uppspelt på rösten.

Ivan stannade upp i en rörelse när han hörde Halos presentation som prästinnan. Vampyrer. Människor. I en värld. Tillsammans. Han flämtade. "Isabelle! Kom hit, du måste se det här. Det.. det är inte sant..", sa han och häpnade, för att kort därpå samla sig. "Det är bäst att Markal får veta det här." Han svalde och lämnade rummet igen för att gå till sitt arbetsrum och ringa efter Markal.