Jag då? [sv]

*GRÅTER* Jag vill ha mer D:!

Oj...Ehe...Visste int att ni gillade den så mycket O.O

Jag får väl skriva mer då ^.^

YEY! X3 *BUGAR*

Meeeeeer, I Love It! När kommer nästa kapitel?

Undrar jag också!
Den är ju helt AWESOME!♥

Tack för alla fina komplimanger och kommentarer! 8D ♥
Här är nästa kapitel/del:
--------------

David tittade snabbt på mig, men tittade sedan ner i marken igen.
Samtalet var slut, det förstod jag.
Solen började gå ner bakom skogen och himlen färgades vacker i olika rosa och röda nyanser.
Jag stannade en stund och tittade bort mot den.
Jag hade inte tänkt på det innan, men jag saknade mina föräldrar.
3 veckor hade gått och jag hade inte ens varit inne i Hogwarts.
Istället hade jag blivit "kidnappad" av David och nu visade det sig att han kunde mammas sång.
Allt var förvirrande.

Jag hade nog stått kvar på samma ställe i en halvtimme om inte David hade dragit mig i armen och förklarat att vi måste hem innan det blev mörkt.
Vi gick i tio minuter till och snart stod vi framför Davids konstiga boende.
"Vad ska vi äta?" frågade jag efter att min mage hade knorrat ljudligt.
"Ja, det vanliga antar jag. Gröt" svarade David och satte ner korgen med mat bredvid eldplatsen.
Det började bli ganska mörkt och temperaturen sjönk.
David tände en brasa och jag flyttade mig närmare den.
Jag var alldeles för trött och hungrig för att orka hjälpa David med maten, även om jag ville, men David tycktes inte lägga märket till att han fick göra allt själv.
Snart stod en stor skål med varm gröt framför mig och jag började äta direkt.
David satte sig bredvid mig och vi var båda tysta.
"Hur ser dina föräldrar ut?" frågade David plötsligt.
Jag blev förvånad men tänkte sen efter.
Hur såg de egentligen ut?
"Mamma...Hon har blåa ögon med ett grönt sträck i det ena och pappa har bruna. Mamma har blont rakt hår och pappa, han...Brunt, brunt lockigt som jag. Mörkt. Pappa är lång och mamma är ganska kort" svarade jag tyst efter en stund.
David blev plötsligt blekare och tappade sin skål med gröt.
"David?!" skrek jag när han föll ner från stenen vi satt på.
Jag hoppade ner bredvid honom och skakade honom lätt.
"David?! Hur mår du David?!" skrek jag med lätt panik.
Han var mycket blek och svarade inte.
Han var medvetslös.

Jättebra!

^

Tack ♥ *rodna*

Jätte Bra!

Åh, spännande! o_o