Prs(Dragon Fantasy)

Uriah gick fram till Mina. Sonja och Arnold gick framför. Uriah tvekade lite, men tog sedan Minas hand i sin. Han sneglade på henne, rodnade och log. Han vände blicken mot Sonja och Arnold. De grälade igen. Uriah kom på sig själv med att undra om Mina och han någonsin skulle ogilla varandra så mycket som de andra två gjorde. Han hoppades då inte det.

Mina log då Uriah tog hennes hand och tryckte den lätt. Det var tack och lov inte den skadade, den lät hon för tillfället bara hänga utan att visa att det smärtade.
"Tur att jag är högerhänt." mumlar hon lätt och flinar mot Uriah och menar sitt svärd, att hon skulle kunna svinga det.

Uriah såg strängt men ömt på Mina. "Du borde vila dig överhuvud taget närmsta tiden."sa han allvarligt. Han visste att det inte skulle gå, men han sa det ändå.

"Mmm, jo, jo det bör ju funka då vi är på ett uppdrag." muttrade Mina men log lite åt honom. Hon skulle ändå inte vila eller ta det lugnt, att erkänna att hon behövde det skulle vara ett nederlag.
"Men det är fint att du bryr dig." sa hon mjukt och kysste hans panna.

Uriah suckade, som sagt, det var inget som skulle hända. Han förstod egentligen, men han ville inte förstå. Han ville bara bädda ner Mina i en säng och ta hand om henne tills hon blev helt frisk.
Han log och drog Mina till sig då hon kysste hans panna. Han kysste henne på munnen. Han log sedan stort mot henne och såg framåt. Snart var de framme vid den enorma byggnaden.

"Wow" var det enda Mina fick fram. Var det för byggnaden eller kyssen eller bägge delarna det visste hon inte, men hon var imponerad.
"Ligger Olympen här?" frågar hon sedan förvånat.

"Ja, det gör sen. Kom." Uriah log åt hennes reaktion. De gick in och ställde sig i hissen. Och tryckte på våning 800 (eller vad det nu är den är på...)
Nu väntade flera minuter med mesig hissmusik...

"Så....." sa Mina för att slippa höra den irriterande musiken.
"Hur hade ni tänkt det här nu? Bara fråga rakt ut?" sa hon och tog tag i Uriahs hand för att hålla sig lugn.

Uriah tvekade men nickade.
"Ja, typ. Vi har liksom inget att att gå på." mumlade han. Han hade faktiskt aldrig varit på Olympen förut, bara vetat om den. Äntligen kom de fram. Hissdörrarna öppnades långsamt....De var i Olympen.

De klev ut och såg sig om. Stora statyer, satyrer, najader och allt vad man kan tänka sig fanns där. De såg majestätiska ut, alla såg de efter dem då de gick mot sitt mål. Gudarna i sina troner, Mina drog efter andan, så vackert allt var.