Kontraktet (privat medi & Penelope Lovegood )

(Abigale)
Abigale ser mjukt på flickan som redan somnat, det var knappt att hon hann lägga huvudet på kudden. "Stackarn, hon måste ha haft en lång dag med många nya upplevelser, tankar och människor." Abigale stoppar om flickan och lämnar rummet. Hon lämnar dörren lite på glänt för att Lucifer ska kunna höra vad som pågår där nere och veta att han kan ta sig ut om det behövs. Sedan vandrar hon ner till festen igen.

(Nicolai)
Han ser ut över sina gäster som verkar trivas och glädjas åt det breda sortimentet av blod som Brutus har ställt fram.
- Herr Blackwood? Hör han, han vänder sig om och ser ner på Abigale som står framför honom.
- Ja Abigale? Säger han och väntar tålmodigt på svar.
- Fröken Scarlett sover, jag tog mig friheten att förse henne med ett nattlinne eftersom hon bad om det. Säger Abigale och ser upp på sin herre.
- Så bra, jag förmodar att hon var ganska trött efter en sådan lång dag?
- Ja herr Blackwood, finns det något jag kan göra för er? Frågar Abigale och ser sig om i balsalen.
- Ni kan ge djuren mat, de verkar var lite retliga så jag förmodar att de är hungriga.
- Självklart herre. Abigale nickar och går ut i köket med ett tåg av djur bakom sig, de verkar förstå att det vankas mat.

- Nicolai! Utbrister en kvinna som kommer invandrandes i balsalen. Hon är lite sen och fångar uppmärksamheten från alla i salen. Nicolai vänder sig om och ser på den vackra kvinnan i en lång, röd sjöljungfruformad klänning av sammet och siden.
- Nina! Jag började undra vart du var! Svarar han och ler mot kvinnan. Det viskas runt om i salen när kvinnan närmar sig honom.

De omfamnar varandra som bara två riktigt goda vänner kan.
- Vilket fruktansvärt väder! Jag tror att det kommer komma hitåt. Det är en fruktansvärd snöstorm några byar bort.
- Oj då, men ni är här nu och stormen passerar utanför slottsväggarna. Säger Nicolai och ser med tindrande ögon på kvinnan framför sig. Hon är otroligt vacker, ögon som safirer, blek hy, rött, långt lockigt hår och en perfekt timglasfigur med kurvor på de rätta platserna. Hennes leende är bedårande, i alla fall enligt Nicolai, men det ryktas om att hon försöker haffa Nicolai för han förmögenhet och inflytande med de högt uppsatta inom deras rike. Men Nicolai ser inte det, han må vara odödlig men han är en man likaså. Med samma drifter som vilken vanlig man som helst.

- Är det sant det som jag hört? Säger hon i låg ton.
- Det beror väl på vad det är du har hört? säger Nicolai med ett djupt leende.
- Att du har en människa här, att du förser henne med... Moniques kläder, skor, smycken och... att hon har fått dig mjuk... Mumlar Nina med en bedrövad blick.
- Ja, det är sant att jag har en människa här som jag förser med det jag anser henne värdig men om mitt hjärta har mjuknat kan jag inte svara på. Han tar Ninas hand i sin,
- Men även om jag mjuknat är jag samma man som innan...
- Åh Nicolai, du är ju bara för... Vänlig av dig. En dag kommer det att bli ditt nederlag. Skrattar Nina fram och lägger sin hand på hans arm. Nicolai nickar och leder henne ut på dansgolvet där konversationerna och dansandet återgått till samma tillstånd som det var innan Nina kom in i salen.

De börjar dansa i ryslig fart, för en männisak hade det bara sett ut som en suddig klump av rött och svart som flyger runt i salen men för en odödlig ser det ut som en äkta dans av varma och glädje, kanske till och med kärlek. Ninas skratt ekar genom hela slottet.

Scarlett vände sig i sängen och gnydde svagt till medan vinden drog sig utanför hennes fönster och skramlade. Elden spred värmen närmare hennes håll. När hon hörde skrattet från en kvinna vaknade hon till och satte sig upp. Med ena handen gned hon sig i ögonen och såg sig om i det mörka rummet.
- Vem där?
frågade hon rummet och Scarlett drog ihop sig där hon satt och hon gnydde till
- Lucifer kom jag är rädd. Hon såg på demonen med en orolig blick.

(Lucifer)
Lucifer såg på flickan, han skakade på sitt huvud och reste sig segt från golvet han tog ett steg och la sig sedan ner igen men denna gången lite närmre sängen. Sedan fnyste han och stängde sina ögon samtidigt som han vilar sitt huvud på sina framben.

(Nicolai)
Ninas skratt glider över honom och hans ler mot henne.
- Jag är glad att ni kunde komma. Säger han medan de fortsätter att dansa.
- självklart Nicolai, jag skulle inte missa det här för något annat. Säger Nina och ger honom ett blandande leende. Hennes rosenröda läppar skapar en fyllig ram runt hennes vita tänder och hennes huggtänder blottas. "Vacker är du Nina, inte lika vacker som Monique, men vacker är du verkligen..." Tänker Nicolai medan han ser ner på kvinnan i sina armar.

- Nina, du är en vacker kvinna. Säger han och kramar henens hand lite extra hårt innan han hoppar upp i luften och de snurrar tillsammans några varv i luften medan applåder fyller balsalen från de andra gästerna. De landar mjukt och tyst på det blankpolerade golvet.
- Nicolai, din buse. Skrattar Nina högt och det ekar ännu en gång genom hela slottet.

- Brutus! Spela något upplyftande, något med lite fart i! Säger Nicolai och Brutus nickar, han börjar spela på pianot och framfrustiga toner med högt tempo sprider sig. Alla Börjar dansa och balsalen ser ut som en stor virvel av olika färger från paren som dansar i ryslig fart. Nicolai och Nina stannar mitt i balsen och ser på varandra med varsitt leende på sina läppar.

- Jag hade nästan glömt hur vacker du är, hur du låter när du skrattar. Du är en bedårande kvinna Nina. Säger Nicolai och kastar upp henne i en ryslig fart rakt upp i luften. Nina snurrar några varv och landar sedan mjukt i hans armar igen.
- Haha, Nicolai! Tjuter Nina glatt och hänger med sina armar om hans nacke.

N klev hon ur sängen när hon hörde ljudet av pianot och hon började dansa för sig själv Hemlig träning och hon såg då och då på dörren för att förvisa sig om att hon hon var ensam. När hon slutade så var hon trött igen och hon återvände till sängen och lade sig i den och såg t genom fönstret.
- Lucifer kan du göra mig en tjänst? Följa med mig till byn till marknaden? Det är något jag vill köpa åt Herr Blackwood. Något fint som ett tack.

(Lucifer)
Lucifer lyfter på huvudet och ser med undrande blick på flickan innan han lägger ner huvudet igen och blundar.

(Nicolai)
Dansandet har upphört och man samlas nu inne i matsalen runt det långa bordet i svart ek.
- Middagen, serveras inom kort. Säger Brutus och går ut i köket.
- Så nicolai, vem är flickan? Frågar Nina med undrande blick.
- Hennes föräldrar bytte henne mot mat en vinter och jag fann henne i skogen där hon levde med vargar så jag tog med henne hit, hon tillhör mig men jag vill inte att hon ska känna sig som en fånge, det är allt jag har att berätta för dig Nina. Säger Nicolai med ett leende.
- Jasså, ja men då förstår jag. Svarar Nina och lägger mjukt sin hand ovanpå Nicolais.
- Middagen är servera. Säger Brutus och kommer in med fyra stycken människor med bundna händer och kedjade fötter, kedjan är bara så lång att de kan gå korta steg.
- Ljuvligt! Utbrister Nina glatt.

Det tar inte många minuter innan det ligger fyra livlösa kroppar på bordet, det skrattas och konverseras runt bordet.
- Mina kära vänner, jag vill tacka er för att ni kom och firade mig! Jag hoppas att ni har haft en lika trevlig kväll som jag. Skål för er mina vänner! Säger Nicolai och håller upp sitt glas av kristall fyllt med röd vätska från en av de åtta karafferna som står på bordet.
- Skål för er Nicolai! säger gästerna och höjer sina glas.

Efter ungefär en timme av tackande och lycka till önskningar har gästerna lämnat slottet. Nästan alla gästerna, Nicolai kan höra klickandet av klackar mot det polerade marmor golvet i balsalen. Han går dit och möts av Nina som står mitt i rummet.
- Nina?
- Förlåt Nicolai, jag beundrade bara din otroligt vackra balsal. Den är verkligen magnifik. Säger Nina och ger Nicolai ett oskyldigt leende.
- Tackar, men borde du inte bege dig, solens tiger upp om bara några minuter? Säger han och ser på henne.
- Jag tänkte, att jag kanske kunde få stjäla en sista dans? Frågar hon.
- Självklart, ler han och säger.

Han knäpper med sina fingrar och pianot börjar spela en lugn melodi. De dansar runt i balsalen i en lugn vals. Efter ett par minuter stannar de, hon ser upp på honom.
- Nicolai, ni är en enastående danspartner och en enastående man. Säger hon med mjuk röst, för mjuk röst. Men det hör inte Nicolai.
- Tack Nina, ni är väldigt bra på att dansa även ni. Säger han och ler.

- Tack för en trevlig tillställning, vi ses snart igen. Säger Nina när hon tagit på sig sin kappa och är på väg mot porten till slottet.
- Tack själv. Säger han och vinkar åt henne. Hon öppnar porten och går ut i vinterkylan. Snön täcker marken och luften är otroligt kylig. Solens tiger upp om bara någon minut. Hons tänger porten bakom sig och lämnar Nicolai i mörkret.

Scarlett såg på honom och lade huvudet på sned.
- Snälla det skulle göra mig lycklig. Kan du inte vakta mig medan vi går på byn?
Hon reser sig ur sängen och går fram till demonen och sjunker ned och sträcker fram handen.
- Jag vill bara vara snäll mot honom det vet du väll.
Hon såg över axeln med en suck.
- Du kan gå om du vill. Gästerna verkar ha gett sig av

(Lucifer)
Lucifer gläfser lite åt flickan när hon sträcker fram sin hand mot honom. Han vill inte bli rörd av någon annan än sin herre. Men han nickar ändå åt henne och när hon säger att han får gå sträcker han bara på sig och lägger sig framför brasan igen. Han går ingenstans fören hans herre säger till honom.

(Nicolai)
Han vandrar upp för trapporna mot västra flygeln där Scarlett har sitt rum. Han kan knappt höras, en människa skulle omöjligen upptäcka honom fören det är försent. Hans tankar är fyllda av Monique, Scarlett och Nina. Tre helt olika kvinnor, från tre olika världar men ändå har de alla tre lyckats ta sig in under hans skinn. Han suckar och kan höra Lucifer röra på sig. Då hör han också flickan som viskar.
- Jag vill bara var snäll mot honom det vet du väl? Du kan gå om du vill, gästerna verkar ha gett sig av.

Han stannar mitt i trappan en kort stund men fortsätter sedan upp mot rummet. Hans tår utanför hennes dörr och ser in genom den lilla springan som dörren ger för att den står på glänt.
- Lucifer... viskar han och han vet att Scarlett inte kan höra honom. Lucifer sträcker på sig och lunkar lättat ut genom rummet. Han stryker sig mot sin herres ben och vandrar sedan ner för trappan.

Nicolai funderar på om han sak knacka på dörren eller om han ska lämna flickan ifred, hon har trots allt haft en lång dag...

Hon ler mot honom och reser sig pp och går sedan till sängen och sätter sig ovanpå och drar sedan upp sig och lägger sig ner och sluter ögonen men somnade inte på en gång utan låg där och vilade medan hon lyssnade på brasans knastrande och vindens ven.
- Jag vill göra honom lycklig.
sa hon och efter de orden hade hon somnat om.

Han står länge utanför hennes dörr,
- Jag vill göra honom lycklig... hör han att hon säger och sedan hör han hur hennes andetag blir lugnare och hennes hjärta slår i en stadig takt. "Hon har somnat..." tänker han och öppnar försiktigt dörren utan att avge ett enda ljud. Hans tiger in och ser på Scarlett där hon ligger under täcket i sägnen som egentligen är för stor för hennes lilla kropp.

"Hon ser fridfull ut, vacker..." tänker han och stryker försiktigt med sin kalla hand över hennes kind innan han vänder sig om och går ut ur rummet. Innan han stänger dörren viskar han,
- Jag vill göra dig lycklig Scarlett. Sedans tänger han dörren och går ner till sitt arbetsrum.

Lucifer ligger redan på mattan framför brasan när han kommer in, han sätter sig ner i sin höga stol och plockar fram ett papper, bläck och sin fjäderpenna. Sedan börjar han skriva.

Scarlett andas lugnt och vaknar inte av att Nicolai kommer in i rummet och går fram till sängen. Vaknar inte häller av hans smekning på kinden men hon gnyr svagt till av kylan men vrider inte bort huvudet. Utan hon låter sig smekas och ett leende sprids på hennes läppar. Hon drömmde om något fint, kanske om en promenad med Nicolai. Kanske leka med hunden eller äta god mat Hon vände sig kort därefter och gnydde till.