Vampire lady (privat)

Williham skrattade. "Nej en krämgul." Han hämtade en sådan och visade. "Inte kycklig. och du är som en liten kyckling." Skrattade han.

"inte lika roligt." Hon såg på honom och flinade. "varför måste vi till Ryssland?"

Adriana ser ogillande på klänningen, "Måste jag? Jag gillar grönt och blått mer." säger hon och börjar faktiskt engagera sig för klänningsvalet.

"Jag vet." flinar han tillbaka, "För att det var ett par 100år sedan vi bodde där, det är mitt födelse hus, eller snarare herrgård." ler han.

Williham ler och nikar. "rosa då? Du skulle bli så söt!" Han ler stort.

Kendra ser på honom och suckar. "om jag vill stanna här hos farfar då?"

"Hellre röd." säger hon och ler lite mot honom.

"Det får du inte." säger han bara och ler lite roat mot henne.

"Okej rött, grönt och blått" Williham ler stort.

Kendra såg på honom och det fanns ingen glädje i ansiktet
"Varför tror du vet vad som är bäst för mig?!"

"Bra" ler Adriana och ler lättat att det hela var över och att han verkade nöjd.

Karl ser på henne och rycker sen uppgivet på axlarna, "Okej då, jag vet det inte, gör som du vill." säger han och de lämnar sedan alla stugan.

Williham suckade.
"Kommer snart..." Han gick ut och såg på Karl. "Karl snälla låt Kendra få smälta in allt. Du kan inte bara dra med henne så fort överallt. Hon vill inte vara ensam förstår du väl?" Han såg över axeln på Kendra som hade sjunkigt ner på knä och blod rann ner för hennes kinder. Skräddaren torkade hennes tårar och tröstade henne.