Eragon [privat]

"Du låter sum ibland ja, jag låter aldrig dum!" Säger jag.
Murtagh svarar Sildak med "Vi väntar in er, bara"
Jag svär tyst.

[var så sugen på att svara på att du råkade missa rätt tanget och att jag låter SUM ibland. Hade passat just nu]

"Jaså, dålig självinsikt har hon också den kloka alven. Men det enda du är bättre på än jag är att se vacker ut, och det föddes du med."
"Sildak! Försiktig."
Som svar på Sheas varning sträcker jag ut tungan åt henne. Det ser hon såklart inte eftersom hon tittar framåt.

Jag fräser ilsket till. "Jaså? Vill du bryta arm? Fäktas? Brottas? Så får vi se om du är bättre på allt?" Säger jag surt.
Enya.Kontrollera ditt hetsiga humör!

"Allt det där kan du bara bättre än jag för att..."
Shea vrider sig i luften och piskar med svansen. Ett tyst morrande hörs
"...för att du är en lysande slagskämpe"
jag sänker blicken

Jag ler. "Exakt" säger jag. "För en gångs skull hade du rätt, Sildak"
Murtagh flyger nu bredvid Sildak. Sildak är som en mur mellan oss. Det här kan inte sluta bra.

Jag bugar så gott det går medans man flyger på en drake.
"Hur långt är det kvar egentligen Murtagh? Jag skulle behöva landa ganska snart."

"Varför behöver du landa?" Frågar Murtagh läraraktigt. "Det är ungefär 30 mil kvar..."

"Ähm...Jag... måste dra mig tillbaka?"
"Va?"
Jag behöver... Göra... saker som man måste göra själv."
"Jag förstår inte?"
"Han behöver pissa"
Jag rodnar.
"tack Shea, det där var inte nödändigt" muttrar jag via sinnet.

Jag skrattar. "Tack för informationen, Shea" säger jag leende.
Murtagh suckar. "Det är naturligt, Sildak. Jag är din lärare. Är det så svårt att säga? "
Jag påminns återigen om att han är min lärare.

"Så vi kan landa?"
Murtagh nickar och Shea störtdyker.
"Shea sluta, det här är tillräckligt pinsamt för mig utan att jag gör i byxorna av skräck."