In the dark PRS Vidomina & Medi

Ruby log och såg på dem.
"Men det är självklart." Hon tog dem i var sin hand och började att gå.
"Det ska bli rätt skönt att få pressen över sen." Halo såg mot sin bästa vän.
"Ska Caspian vara med?" Frågade hon.

"Åh du är så snäll." Hon drog bort toffsen som höll upp hennes långa hår och log.
"Låt oss då gå till vårat sovrum." Viskade hon och sträckte ut sin hand.

Adelaide ryckte på axlarna när ingen kom med någon förslag och tog därför täten för att leda de ut till något som liknade ett allrum. "Wow, vad fint det är!", utbrast hon och släppte taget om sina vänners händer för att se sig om. "Det är hur stort som helst!" Hon log ännu bredare om möjligt.
"Hallåååå!", ropade hon ut för att lyssna efter ett eko, men blev svarad med en tystnad. "Jaha, det var visst inte sådan akustik härinne..", mumlade hon och sänkte blicken.
"Ska vi titta på salongen? Där alla dina fester kommer vara sedan, Halo?"

Halo skrattade och såg på henne.
"Salongen?" Hon lade huvudet på sned.
"Hur rik är jag egentligen?" Hon lade huvudet på sned.
"Det känns inte rättvist att jag ska vara såhär rik. Jag får bara dåligt samvete."
Ruby log och lade en arm om hennes axlar.
"Så får du inte tänka. Vi kan göra saker. Vi kan hjälpa till bättre nu. Tänk så."

"Precis. Du kommer använda din makt till att göra gott, Halo." Adelaide såg på de. "Åh, stå still! Precis sådär. Här, låt mig ta en bild på er." Hon fiskade upp sin mobil från axelväskan och höll upp mobilen för att ta en bild på Halo och Ruby.
"Snyggt.", sa hon och log för att sedan vända skärmen mot de och visa dem. "Kom, vi går och kollar in salongen." Adelaide nickade åt de håll salongen låg och gick före de därifrån.

Hon såg på henne och nickade.
De gick inte länge och kom snart till en salong med högt i tak, glasvägg och en gigantisk kristallkrona i taket.
"Det är så vackert!" Viskade hon.

"Ers höghet det är snart dags att gå ut till pressen. Jag föreslår att ni går på toaletten innan." En man stod viid dörren och log mjukt mot dem.

Adelaide flämtade vid åsynen av salongen. "Åh, det är underbart!" Hon sträckte ut armarna och snurrade runt samtidigt som hon skrattade nöjt. När hon stannade upp stapplade hon några steg innan hon återfann balansen och såg på sina vänner igen. "Allt det här är ditt, Halo. Allt." Hon fnissade och kom sedan på. "Förutom mitt rum! Det är mitt!", sa hon och skrattade igen för att gå fram till de när mannen hade kallat Halo till pressen.
"Det är väl bäst att du gör dig redo, Halo. Vi väntar på dig.", sa Adelaide och gick efter Halo till badrummet för att vänta utanför.

Hon flinade.
"Nej jag låar ut det till dig." sa hon skämtsamt och nickade.
"Självklart." Hon började gå mot dörren och hittade snart en toalett och satte sig.
När hon var klar kom hon ut och hon lade huvudet på sned.
"Ska vi gå ut nu?" Hon knäppte sina händer och log.
"Jag är redo."

"Kom, Mira, vi ställer oss här. Som du sa. Bakom."
Leo placerade sig bakom podiet med de andra vampyrerna och knäppte sina händer för att sedan ta ett djupt andetag. De hade samlats utanför byggnaden. Vilket var en fröjd för Leo. Solen sken ännu. Dagsljus. Så ovanligt, men så märkvärdigt för honom. En dag kanske han skulle ha detta som sin vardag. Vistas ute i solljuset. Ett leende formades på han läppar av tanken och sneglade sedan på Mira. "Vad fin du är.", viskade han till henne och såg sedan framåt.

"Kom då, Halo. Den här vägen."
Adelaide krokade arm med Halo och följde henne till baksidan av huset för att stiga ut i solljuset. "Jag tror din plats är där framme.", viskade hon till henne och nickade mot podiet.
"Jag står bara en bit bakom dig, okej?" Hon kramade om hennes hand och släppte sedan taget för att ställa sig en bit därifrån.

"Du är vacker." sa hon och kysste LLeos kind snabbt. Det satt en hel del människor. Några stod med stora filkmaeror och hon log mjukt.

Halo nickade och gick ut i detvarma vädret och svalde hårt men samlade sig.

Juniv log och klev fram till podiet.
"Jag vill tacka alla som har kommit hit i dag. Denna dag är speciel för många av oss. Det jag tänker berätta nu är allt sant. Frukta inte vad vi är eler vad vi gör." Han tog ett djupt andetag.
"Det finns vampyrer som vandrar över denna jord. Jag själv är flera tusen år gammal tro det eller ej." Han log svagt, som om han var en gammal man.
Men sedan han lyfte huvudet.
"Vi har valt att komma ut i denna dag för att vår prästinna, vår vägledare kommer att ta sin tron denna vecka. Hennes godhet och vishet kommer att leda oss." Han bugade sig och visade så att Halo skulle kliva fram.

Adelaide lyssnade med spänning.
Efter Junivs tal flämtade reportrarna av nyheterna och verkade först inte tro på hans ord eftersom de såg så skeptiska ut. De viskade mellan varandra, men så, vilket kändes som en evighet, men bara var några sekunder, vände sig massan för att fråga ut Juniv och de andra. Blickarna föll på Halo.
"Prästinnan! Prästinnan! Berätta mer, vem är du?", frågade en av reportrarna och höll fram en mikrofon åt hennes håll att svara i.