In the dark PRS Vidomina & Medi

Efter att åkt i en kvart körde David in på en grusväg och Halo gapade. Det var ett stort hus på två våningar i stil med många av husen i New orleans.
"Är det här huset jag ska bo i?"
"Det är ert hus ers höghet." David log, stängde av motorn vid dörren och öppnade dörren för henne.
"Akta så ni inte slår huvudet." Han höll ut en hand för dem.

"Vi kan annars vänta en stund." Hon lade armarna om honom och kysste honom.
"Vi kan ta det lugnt ett litet tag kanske? " Hon smekte hans kind.
"Det är ju din första dag ute som du vet."

Adelaide log stort då hon synade huset på uppfarten och flämtade då hon klev ur bilen och fick se det på riktigt. På nära håll. "Åh, det är underbart!", sa hon och tippade huvudet bak för att se upp mot hela byggnaden. "Jag har en känsla av att vi kommer att trivas här.", fnittrade hon och gick närmare byggnaden. "Kom, då, Halo. Vill du inte se ditt nya hem? Och jag kan hjälpa dig med den sista touchen innan presskonferensen!" Hon sträckte ut en hand åt Halo.

"Borde vi inte vara där? Med Halo? Vill du inte vara hos henne när hon har presskonferensen?"
Leo såg oförstående ut, men stannade så att de kunda gå sida vid sida. "Som du vill, Mira." Han log.

Hon log och tog hennes hand.
"Jag måste säkert byta klänning." Viskade hon och såg upp. Dörren öppnades och en tjänare log.
"Ers höghet. Välkommen hem." denna bugade sig.
"Er klänning och tal ligger i ert sovrum. var så vänlig att följ med här."

"Det tar inte längre för det. Vi kan springa och det tar en minut älskade." hon log.
"Håll så springer vi då." sa hon och höll ut sin hand.

Adelaide gick efter Halo och stannade upp då de blev mötta av en av tjänarna. "Goddag.", sa Adelaide och fnissade igen för att passera förbi henne in i hallen. "Wow!", utbrast hon och såg sig om i den väldiga hallen, skapt för en kunglighet. "Det är verkligen något extra det här..", sa hon för sig själv och såg på Halo igen. "Javisst! Klänning. Tal. Vi går."

Leo nickade och tog Miras hand för att följa med henne.

Väl i Halos rum stängde hon dörren och såg klänningen ligga å sänegn och hon gick fram.
"Jag är förvånadöver att jag är den som äger allt." Hon såg på klänningen och smekte det vackra tyget.
"Adelaide vill du hjälpa mig med klänningen?" Hon hittade talet och hon började läsa det tyst.

Inom några minuter stod de utanför palatset och Mira log.
"Se vi är här i tid. Kom vi går in så kan vi hitta vårt rum. Vi kommer bo på nedervåningen i kökskorridoren." viskade hon och nickade.

"Bäst du vänjer dig då. Allt är ditt!" Adelaide såg sig om i rummet och förundrades över hur högt i tak det var. Så vackra tyger. Gardinerna, mattorna. Möblerna. Det verkade så påkostat allting. "Det är jättefint..!", sa hon med ett leende och fick syn på klänningen på sängen. Hon visslade vid åsynen. "Wow, som för en prästinna då." Hon rörde vid tyget och nickade som svar på Halos fråga utan att Halo kanske inte såg det. "Jag hjälper dig." Hon plockade upp den vackra klänningen och höll upp den så att kjoltyget hängde ner mot golvet. "Talet, ser det bra ut?"

"Du hade rätt.", sa han och nickade instämmande. "Det är en vackert palats. Det är annan stil här än..", han avbröt sig själv när han tänkte på Alice. "..Ja, du vet.", sa han och skämdes för en sekund för att sedan sätta fart mot byggnaden. "Kom, vi går in."

Hon såg på henne och flinade.
"Ja det är väl mitt." Hon tog av sig sin klänning och tog på sig den gröna och flyttade undan håret.
"Det ser bra ut. Men jag kommer vara så nervös. kan inte Ruby vara här och ge mig något lugnande? Hon är häxa för sjuttongubbar!".
Det knackade då på dörren.
"var det någon som kallade?" Rubt stack in huvudet och log mot dem.
"Jag var i närheten." hon skrattade.

"Ja vi går in." Hon såg på honom och nickade.
"Så ill du dela med mig eller ska jag dela med dig? Jag har redan ett rum skrivet på mig så det är väl du som delar med mig?" Mira fnittrade svagt.

Adelaide hjälpte henne med dragkedjan i ryggen och backade sedan ett steg för att iaktta henne. Hon höjde båda händerna över sin mun. "Åh. Halo.. du ser ut som en prinsessa i det där. Eller ja.. prästinna då.", väste hon lyckligt och fick hålla tillbaka tårarna. "Förlåt, det blev bara mycket på en gång." Hon skakade på huvudet och svalde gråten. "Så, låt mig hjälpa dig med håret. bara. Hej, Ruby, så kul att se dig. Visst är hon vacker?"

"Jag delar gärna med dig." Leo skrattade och såg sig om när de passerade infarten. Han fick syn på gården runt om. Skogen en bit längre bort. "Det är vackert här. Passande för en kunglighet." Han flinade och steg in i byggnaden.

Hon slog sig ner vid ett sminkbord där allt från borstar till smink låg. "Så gärna." Hon log mot Ruby som nickade.
"Hon är en vacker skönhet. Så du vill ha något mot nervositeten?" Hon nickade.
"Jag har något för det. Men låt Adelaide fixa håret först."

"Då ska jag visa dig vårat sovrum." Hon tog med sig honom och gick ner längst en lång korridor med dörrar p båda sidorna.
"Det här är tjänarnas sovrum. Det är inte stora men vi har en säng och det räknas tycker vi."

Adelaide närmade sig Halo och såg på hennes spegelbild för att möta hennes blick. "Det är okej att vara nervös.", sa hon lågt, inte säker på om hon talade till sig själv eller till Halo.
Sedan plockade hon upp borsten och borstade igenom hennes hår. Kändes sig genast mer lugnare. Koncentrerat flätade hon och nålade fast hennes hår i en elegant halv uppsättning och avslutade med att dekorera med glittriga accessoarer för att sedan backa ett steg. "Så. Nu är du redo.", sa hon glatt och iakttog Halo.


"En byggnad så stor.. Och det är allt ni får? Du får? Du är i princip hennes mamma, Mira. Det är inte rättvist." Han lät osäker, men hejdade sig. Han ville inte vara till besvär. "Det är fortfarande fint.", sa han då och log snett för att följa efter henne till sovrummet deras.