Life - Lupple & Medi PRS

"Men då får du vara här där du är." Han log och smekte hennes kind men svingade henne upp på ryggen.
"Eller sitta här kanske?"

Rose skrattade förtjust och och greppade tag om hans axlar. "Här vill jag sitta. "Skrattade hon lyckligt.

Han log och började gå längst byn och såg upp.
"Så hur mår du idag? Du verkar så glad." Han log.
"Är det för att jag kom eller?"

Rose log stort och lutade huvudet mot hans axel. "Du är ju här. "Viskade hon lyckligt. "Och det är ett stort möte. Jag tror det är något bra som ska hända. "Viskade hon. "Och så är det fint väder. "Fortsatte hon babbla.

"jasså ett stort möte? Vad tror du som ska hända?" Frågade han mjukt och skrattade.
"Ska vi kolla om det finns kakor någonstans?" han log

Rose ryckte på axlarna. "Jag vet inte riktigt. "Viskade hon ärligt. "Men Gabriel och Olivia har berättat att de är kära. "Fnissade hon. "Åh kakor, det finns. Gå till farmor. "Sa hon lyckligt och pekade.

"Det är väl bra att de är kära?" Frågade han och vände sig och började gå med överdrivna steg mot Serenas hus.
"kakor är gott." sa han glatt.

Rose fnissade roat och såg hur han gick. "Väldigt gott. "Viskade hon lyckligt.

"Gillar du Olivia?" Frågade han försiktigt.
"Tycker du att hon är snäll?" Han log och öppnade dörren till Serenas hus.
"Halloj i stugan."

Rose såg på honom och skrattade. "Såklart jag gör. "Viskade hon ärligt. "Jag tycker hon är väldigt snäll. "Fortsatte hon ärligt.

Serena klev fram från baksidan av huset med vedklampar i händerna. "Hej hej! Kliv på ni, jag kommer när jag gjort klart detta. "Ropade hon fram till dem innan hon gick tillbaka för att fortsätta klyva ved.