Förändrad värld Lupple & Medi

Theodore såg på dem och suckade.
"Det gick överstyr efter mitten av 1800 Det är hemskt jag vet men Allan är ingen att leka med."

Maria såg äcklad ut
"Men det måste väl att få tillbaka allt? Frågade hon.

Hon började borsta hennes hår och började sedan att fläta hennes hår. Hon gjorde en helt underbar fläta och lade den över hennes axel.

"Överstyr?" Började Lathan men tystnade. Samlade ihop sig och tog några klunkar av blodet. "Jag har gjort mycket hemska saker i mitt väldigt långa liv. Vissa skulle kunna säga att jag har varit värre än Allan. Han är inte farligare än någon annan vampyr. Han är ganska så svag egentligen. Precis som alla andra som torterar deras kompanjoner. Men han är smart. Ingen verkar veta en endaste sak om honom. Så han framstår som utan svagheter. Men alla har svagheter." Avslutade han. Dorian såg på sin far och log roat. "Okej pappa. Jag fattar vad du försöker säga. Men vi har inget sätt att få reda på det. Han har ju säkert dödat alla som vetat något. " Sa han lugnt.

Armelle himlade lite med ögonen. "Han är stolt, precis som alla ni andra. Vi vampyrer går alltid överstyr. Men att få bort Allan från chefpositionen kommer inte göra någonting. Han kommer ändå hämnas på oss. "Sa hon. "Och vår svaghet är inte lika svår att lista ut." Sa hon och Dorian såg på henne, irriterat. För hon hade rätt. "Låt oss bara döda honom, ingen kommer bry sig. Jag menar ingen tycker om honom." Sa han allvarligt. Rafael studerade dem alla. Funderade.

Aurora såg förundrat på flätan. Den var så vacker. "Tack." Viskade hon lyckligt och kände några tårar i ögonen. Hon kände sig vacker.

Theodore såg på dem, var det de menade? Men han skakade på huvudet.
"Ni tror ni verkligen kan döda honom?" Frågade han och lade huvudet på sned.
"Det känns som en dålig idé men om det går så gör vi det."


Halo såg henne med ett leende.
"Men gråt inte Du är så vacker." Hon tog upp en flaska parfym och visade
" Vill du ha?" Sa hon mjukt

Dorian såg på Theodore och flinade lite. "Varför skulle vi inte kunna göra det? Ska de vad då fängsla en Vinther? Kom igen. Vi har betydligt fler vänner än Allan." Sa Dorian och knackade lite på bordet. "Men jag vet inte hur vi ska locka fram honom. Och jag vet inte om ni två är att lita på." Sa han ärligt mot Theodore och Rafael.

Aurora skrattade lågt. "Därför jag gråter." Viskade hon. "Glädje." Sa hon och såg på parfymen. "Åh jag vet inte...Theodore skulle nog inte tycka om det." Viskade hon osäkert.

"Jag vet inte? Det är väl olagligt att mörda en vampyr? Det är ju mer högt uppsatta som är vampyrer. Vinns lågställda med såklart. Men vi ska göra allt för att få kliniken stängd. Från början var det att uppfostra hemlösa till prydliga flickor. Nu är det hjärntvätt." Han suckade.
"Så nej och dessutom Allan straffar så hemskt."


"Jag tror han skulle gilla det. Det är en parfym vampyrer gillar. Vi kan sätta det på kläderna så det inte fastnar på huden."

Dorian såg på dem, lite misstroget. Men nickade. "Låter klokt." Sa han angående att stänga kliniken. "Jo jag har förstått det." Sa han sorgset.

Aurora svalde hårt och nickade. "Okej. Vi kan prova lite, på kläderna." Sa hon och log. Hoppades att det skulle vara positivt.

Nog hörde Theodore vad de planerade. Han var inte alls emot det och nickade.
"Så vi är överens att döda Allan om han inte kan ändras? Stänga kliniken och sätta alla fria.." Han suckade.
"Kommer bli ett svårt jobb."

Hon sprayade försiktigt och log.
"Se du är ju så söt nu. Parfymen passar dig med."

Dorian nickade sakta. "Så hur får vi honom att ändras?" Frågade han och tittade mot sin far. "Hur ändrades du?" Sa han undrande och Lathan suckade lite och såg på Dorian. "Jag kan ställa samma fråga till dig Dorian." Sa han varnande.

Hon log stort. "Tack." Sa hon och reste sig upp och neg mjukt för henne.

"Det är kanske något som plågat hans männskliga liv. När föddes han? Hur gammal är han?" Maria hade varit tyst länge och hon reste sig.
"Jag måste hitta Jimmy. han har varit borta en stund."

"Ska vi gå och se film nu?" Frågade hon och höll hennes hand.
"Eller vill du fläta mitt hår?"

"Så vi ska vara hans psykologer?" Suckade Dorian men nickade. "Han är typ 84 år." Sa Dorian. "Vad jag kunde hitta." Sa han. "Så andra världskriget, då borde han varit människa." Sa han lugnt.

Aurora såg på hennes hår, "Ditt? Om jag får." Viskade hon ömt.