The one that got away

Andrew såg mindre glad ut igen men gjorde inga mer ansatser att röra henne. Han bara sjönk ner vid bordet. "Du borde äta" mumlade han och plockade te åt sig själv. Han visste att det inte var hans fel men det gjorde ont ändå.

Saphira skämdes över vad som hände, men hon kunde inte reagera annorlunda, hon hade i alla fall inte sprungit iväg denna gång. Hon satte sig ner och tog kaffemuggen, hon sa inget bara drack.

Andrew drack upp teet och åt även lite av äggen han stekt, men bara några tuggor. Han stirrade sedan ut genom fönstret igen och sa inget, visste inte vad han skulle göra.

Saphira drack upp kaffet och kom fram till honom.
"Förlåt, jag vill, men......" hon sa inget mer, hon visste inte vad hon skulle säga så försiktigt och darrande tog hon hans händer och höll dem.
"Jag är rädd för det jag känner då du rör mig, det brukar inte vara så." försökte hon förklara och hade tårar i ögonen.

Andrew kramade hårt hennes händer tillbaka. "Jag förstår, jag borde inte förvänta mig så mycket" mumlade han och såg upp på henne. Han torkade försiktigt bort hennes tårar. "Finns det något jag kan göra?".

"Ha förståelse och försöka på nytt fast jag drar mig undan. Men gå inte för fort fram, ha förståelse." fick hon fram och la sitt huvud mot hans axel. Hon la försiktigt armarna om honom.

Andrew nickade sakta. "Okej, jag ska försöka vara förestående": Han kramade försiktigt om henne tillbaka och strök henne över håret. "Vill du äta nu? Du behöver det".

"Det är inte bara jag som behöver det." sa hon och såg på honom, även om hon förlorat allt sedan hon sist var här hade han också magrat.
Hon sätter sig försiktigt i hans knä och ser på maten, tar sedan en tomatbit, åter igen för hans skull inte för hennes.

Andrew nickade sakta. "Jag vet...". Men han log då hon satte sig i hans knä och han tog en macka som han gjort och började sakta äta samtidigt som han höll om henne med ena armen.

Saphira tog en macka med, en med skinka och sallad. Hon visste att hon behövde mycket näring nu. Hon lutade sig försiktigt mot honom och bara njöt. Hon njöt tills hon började hosta igen, hosta djupa hostningar som skakade hela den magra kroppen.