The living dead(Dragon Fantasy)

"Vad bra." sa Alex lågt för att inte lock till sig någon eller något. Sedan började de ta sig hem, Alex på mycket bättre humör. De skulle få de bra, bara hon och Mark i stugan.

Mark kramade om hennes hand under hela vägen och kände sig lugn och harmonisk. De kom fram till stugan och han skulle precis få upp dörren då plötsligt snabba steg hördes, sekunden därefter tryckte någon honom hårt mot stugan och tog vapnet ifrån honom. "Alex! Spring!" skrek han och försökte ta sig loss, den som höll i honom tog tag i hans huvud och dunkade in det i väggen, då skrek en annan. "Nej! Skada honom inte!". Det var Malin.

Alex hann knappt reagera men handen som omslöt hennes handled fick hela hon att stelna.
"Så vi möts igen, Alexandra?" sa rösten silkeslent och full med hot. Karl var där hennes mardrömmars Karl som hon trott varit död. Alex kvider till och bleknar. Hon hörde Mark som i ett brus, men kunde inte göra något för skräcken.

Mannen som höll i Mark struntade i Malin utan dunkade hans huvud i väggen tills Mark föll ihop på marken, nästan avsvimmad. Hans läpp var spräckt och blödde kraftigt. Mannen tog tag i Mark igen och drog upp honom. "Kom, vi sticker med dem till lägret innan zombiesn kommer!".

Alex förstelning hade släppt då hon avväpnades och fick händerna bakbundna av Karl.
"Min brud har kommit åter." flinade han roat. De övriga hade länsat allt de hade i stugan och tagit med.
"Mark" kved Alex fram men fick en hård örfil som svar av Karl vilket visades mer än tydligt vem hon tillhörde.

Mark såg allt som i en dimma. "Nej..." stönade han. "Låt..henne vara". Han svimmade sedan av och mannen drog med honom och de andra tog de saker de tagit ur stugan och gick.

Alex följde stapplande med men fick sista biten ögonbindel för att hon inte skulle se vägen, se ett sätt att fly. Karl kastar henne över axeln som en säck potatis och hon kan inget göra mer än att hoppas att Mark överlever och hon skall finna ett sätt att döda Karl.

Mark kvicknade till igen en stund senare. Nu var de i vad som liknade ett gammalt köpcentrum, det fanns dock inga kläder eller andra slags saker att köpa. Bara människor som stirrade på dem och som hade vapen, människor som visste hur man överlevde. Han drogs in i ett rum med endast en madrass och ett täcke, samt ett stort fönster. Dörren låstes om honom och han lämnades ensam.

Då Alex släpptes var hon i ett rum ensam med Karl. Ett fint rum var det, mycket fint med tanke på omständigheterna.
"Se så fint jag har, tar man sig upp i rang, hamnar man bland de utvalda." sa han lent och tog tag i hennes haka för att hon skulle se på honom.
"Du är min nu." sa han och stirrade in henne i ögonen och till svar spottade hon på honom, vilket hon inte borde ha gjort.

Mark fick stanna i rummet i vad som kunde ha varit timmar lika gärna som minuter. Han kände sig bättre och orkade resa sig då samma man som innan släpade ut honom ur rummet och till en stor sal där en massa folk var samlat, även en man som stod upphöjd på en plattform, han ingav makt och respekt, säkert ledaren för allt.
"Hämta Karl och kvinnan med" beordrade han en annan man som gick iväg.