Prs(Dragon Fantasy)

"Det spelar ingen roll. Det behövdes." sa Uriah bara och satte sig bredvid Mina. Uriah tog emot bandagen. Han började linda det sträva materialet om Minas arm, snabbt men ordentligt. Arnold betraktade dem båda, men mest Mina. Uriah såg misstänksamt på Arnold, som märkte Uriahs blick. Han rodnade och såg bort. Uriah fnyste surt, vad var det med Arnold egentligen? Hade han inte annat att göra än att se på Mina?
Så fort Uriah tänkt det ångrade han sig. Han var orättvis mot både Mina och Arnold med sin svartsjuka. Han tryckte ner den så gott han kunde.

Mina märkte ingen av deras blickar, utan såg hatiskt mot Sonja som betraktade Uriah. Hon visste att Sonja skulle försöka igen, med alla medel. De som Mina inte vågade eller kunde.
Arnold kastar åt dem deras ryggsäckar.
"Bäst att vi ger oss av." säger han och Mina rotar fram en ny tröja till sig då den hon har är trasig och blodig.
"Tack." säger hon och kramar om Uriah innan hon vänder ryggen mot dem för att byta tröja.
Ingen annan än Uriah hade sett henne med bara bikini, hon hatade sin kropp och ville inte visa den. Ärret över magen, att hon var så blek och tjock......tjock, de flesta skulle tycka mager med revbenen som stack ut på sidorna.

Uriah nickade. "Ja. Men vart?"
Arnold ryckte på axlarna och rodnade då Mina vände sig om. Han stirrade på Uriah med panik i blicken och pratade vidare nervöst: "Eh...venne....Vi kanske kan börja med att fråga Zeus?"
Uriah skakade på huvudet. "Han har den nog inte. Jag tror inte det i alla fall. Men vi kan åka dit och prata, vi kanske får veta något viktigt ändå."
Arnold nickade kort. Sonja log och satte sig vid Uruah. "Du har alltid så bra idéer!" kvittrade hon. Uriah log vagt mot henne.

"Så ett litet besök vid Olympen" frågade Mina då hon bytt om och fick lägga band på sig för att inte slå till Sonja.
"Hur många gånger har ni träffat era föräldrar?" frågade Mina sedan med blicken fäst någonstans över deras huvuden för att inte möta deras blickar. Hon kastade undan den blodiga tröjan på vad hon trodde var en sophög och drog på sig ryggsäcken.

Uriah nickade och log varmt mot Mina.
"Jag har träffat Apollon två gånger, och ibland talar han till mig." sa han tyst. Det värmde att hans far brydde sig tillräckligt mycket om honom för att tala med honom. Han såg upp på Arnold som ryckte på axlarna, "Min far besöker bara de bästa krigarna!" muttrade han surt. Uriah log mot honom, "Du alltså?" Arnold drog lite på munnen då Uriah sagt det, han visste allt hur mycket Arnold gillade att bli berömd.

Mina nickade bara utan att svara på frågan. Faktum var att hon kände sig sviken, inte en enda gång under sin uppväxt med fadern hade Nike varit där och sedan hade hon bara besökt stugan en gång. Men hon hade blivit erkänd som hennes dotter, det var ju något.
"Min mor besöker ofta vår stuga och jag har pratat med henne många gånger." sa Sonja men det mesta lät som skryt.
Mina muttrade något ohörbart till svar och såg frågande på de andra, hur skulle de ta sig dit?

Uriah såg att något bekymrade Mina, men valde att inte ta upp det nu, med Sonja i närheten. "Empire State Building väl?" sa Arnold kort.
Uriah nickade, "Ja. Där är det."

"Känner ni för en promenad eller buss." sa Mina och såg på dem, hon tog sig till Uriahs sida för att få bort Sonja.
Hon kunde bara gissa vad Sonjas mor gillade detta just nu.

"Jag skulle gärna promenera. Om ett monster finns på bussen är vi ju rätt illa ute, eller vad säger ni?" sa Uriah. Dessutom, om de gick, skulle Uriah kanske kunna smyga in sin hand i Minas, bara sådär lite diskret. Tanken fick det att pirra i magen.

"Då kör vi på promenad." Instämde Arnold, tog sin ryggsäck och började gå. Sonja följde efter honom liksom Mina. Hon såg bak på Uriah, så att han skulle komma med.