LotR (Privat)

Keya rycker till vid ljudet och kommer fram till dörren, "Ja?" säger hon och öppnar och ler lätt då det är Banner. "Hej." säger hon leende med filten om sig hon var blek och frös.

"Hej..", svarade han en aning trött, vilket överraskade honom då han kände sig piggare än någonsin. "Hur är det?", fortsatte han när hennes bleka hy bekymrade honom.

Keya såg på honom, "Trött?" frågade hon och ryckte på axlarna, "Vet inte fryser och...." hon sa inget och nickade mot sin arm att hon hade ont.

Han skakade på huvudet. "Nej, faktiskt inte." Banner tittade misstänksamt på henne med en blandning av trötthet, och inte för att han kände sig trött utan av hur envis hon kunde vara.
"Du menar väl inte att du sov på golvet inatt?"

Keya nickade, "Jo, jag gjorde det." sa hon och sänkte blicken, som om hon skämdes eller så. Hon gillade inte det trötta i hans röst, hon kunde inte rå för det.

Han suckade tungt och rättade till filten över hennes axlar.
"Du kommer till slut knocka ner dig själv på grund av din envishet.", sade han med en axelryckning.

"Förlåt, jag menade inte." sa hon ledsamt, hon gillade inte det. Men hon kunde inte rå för det, att hon hade fel, hon gjorde fel.

"Gjort är gjort" Han gav henne ännu en bekymrad blick. Han kunde inte alls förstå sig på henne. "Vad vill du göra? Äta? Sova?"

Keya ryckte på axlarna, "Jag vet inte, vi borde väl äta och ge oss av." sa hon trött och gäspade.

"Som damen önskar." Han gjorde en gest ut mot korridoren och lyste upp ansiktet med ett leende.