Inez Malfoy är tillbaka! ~2

Hej, jag kanske inte kommer kommentera på ett tag nu, har missat sjukt mycket iomed jullov och annat som hänt, och jag orkar inte riktigt läsa, så bli inte ledsen om jag inte kommenterar! Och du kan nog ta bort mig från taggalistan, för det blir jobbigt när jag väl går in på mugglis att få massa brev om taggningar. Men jag bevakar fortfarande tråden så jag kommer nog börja läsa den igen sen, oroa dig inte ♥

Läser gärna

bäst!!!!

När kommer kapitel Inez*Malfoy?

Grymt bra!!

AWESOME!! Ska man verkligen tro på att du säger att du inte är J.K Rowling? O_o Du kanske bara inte vill avslöja dig

tack så sjuuuukt mycket för alla kommentarer och sorry men jag orkar bara inte svara på alla igen det tar mycket tid och ork Men jag vill försäkra er alla om att jag läst alla kommentarer och är så glad över att ni gillar vad jag skriver och att ni är så engagerade och finns kvar här även om jag inte skrivit på så länge ♥

Och Sofia Albuslover jag förstår absolut!! Jag har tagit bort dig från taggen och jag vill bara säga att du är välkommen att fortsätta läsa när du vill ♥ Tack för din kommentar!

Nu över till kapitlet haha lite mer kärlek och förvirring skulle väll inte sitta fel haha
och jag vet att i det här kapitlet så nämns en låt som heter Skinny Love som sjungs av Birdy (länken till låten finns i kapitlet) Jag tycker att den låten är suuperfin och tänkte att jag kunde använda den så att ni kan lyssna på den och få lite mer känsla om vad som händer där på dansgolvet hihi
OCH jag vet att det kanske inte är en låt som de skulle spela i trollkarlsvärlden och att den är mycket nyare än då allting egentligen utspelar sig men som sagt, jag gillar låten Så hoppas att ni inte tar för illa upp utan njuter av det nya kapitlet ♥ hihi
Nu ska jag vara tyst...




Del 29 Julbalens magi

”Får jag lov till en dans miss?” frågade Riley bugande och sträckte fram sin hand.
Jag log och la min hand i hans.
Riley drog mig snabbt intill sig och just då började bandet på scenen lite längre bort att spela en ny låt. Jag kände direkt igen den Skinny Love av Birdy.
”Jag är inte så bra på att dansa” sa jag och försökte titta ner på mina fötter för att vara säker på att jag inte skulle trampa på Riley.
Men han bara fnissade till som vanligt och vred min haka så att jag tittade in i hans ögon.
”Titta bara på mig, jag följer dig”

Det var som i en film, vi dansade och dansade. Jag kände mig så lätt, som om vi dansade på små moln. Jag ville aldrig att det skulle ta slut.
Men så plötsligt så möttes min blick av ett par andra vackra ögon lite längre bort. Jag tittade över axeln på Riley och såg Harry sitta på en bänk vid sidan om dansgolvet. Jämte han satt Ron som såg väldigt sur ut.
Vad håller jag på med! Jag trodde ju att... älskar inte jag Harry...? tänkte jag förvirrat och tittade på Riley. Jag tittade tillbaka mot Harry som log, han verkade glad för min skull. Men just i det ögonblicket önskade jag så att det var Harry jag dansade med, inte Riley.
Det kändes plötsligt som om jag lurade mitt hjärta, som om jag låtsats att Riley var Harry, men det var han inte... Riley är Riley!
Jag stannade plötsligt och tittade upp på Riley.
”Vad är det?” frågade Riley igen, lika oroligt.
”Det här känns inte rätt... jag är ledsen...” Jag började gå ifrån dansgolvet men stoppades snabbt av att Riley tog tag i min arm.
”Gjorde jag något fel?” Riley såg väldigt ledsen ut. Hans ögon hade förlorat sin glimt.
”Nej! Nej!” svarade jag snabbt och la mina armar om honom ”Du har absolut inte gjort något fel”
Jag drog Riley ifrån mig och såg in i hans ögon, jag log i hopp om att han skulle le tillbaka.
”Vi måste inte dansa om du inte vill... vi kan sätta oss och... och bara prata, om du vill” sa Riley, tog min hand och log.

”Mina föräldrar var båda mugglarfödda, det var tufft för dem.. de ansågs vara... annorlunda” Riley tittade upp på mig. Vi hade satt oss i en korridor i andra änden av slottet, en bit bort från balen. Vi satt där och bara pratade, Riley började berätta om sin barndom.
”De var båda i Gryffindor, de hörde hemma där. När jag var liten så brukade jag och min pappa alltid leka med leksaks trollstavarna vi hade, pappa tog alltid risker, han visade att han var modig. Men jag...jag använde mig mer av knep, jag tänkte efter och gillrade fällor, som en Slytherin.”
Riley tog några andetag och tänkte efter innan han fortsatte.
”När jag blev sorterad till Slytherin så blev de inte alls förvånade, men jag blev förkrossad. Jag ville vara som de! Men de visste att jag var annorlunda, men det var okej. De gillade att jag var speciell.”
Riley vände sin blick mot mig igen. Jag avundades han så. Hans familj hade varit precis så som jag alltid önskat att min skulle vara. Förstående och älskande.
”Du anar inte vilken tur du har” Var det ända jag kunde komma på att svara.
”Jag vet att du inte haft det så lätt, men du är speciell...”
”Nej jag är annorlunda! Inte speciell! Min familj hatar mig för att jag blev sorterad till Gryffindor...nej de avskyr mig! Det ända jag är är... en besvikelse för dem..”
Det blev en lång tystnad. Ingen av oss sa någonting på vad som kändes som flera timmar.
”Jag tror du har fel” sa Riley tillslut ”Jag tror bara att din familj är lite vilsen”
Jag tittade upp på Riley med en tår som trillade nerför mitt öga.
”Jag vet att du inte gillar att alla vet vem du är Inez, men du ska veta att... alla som känner till dig gör det inte för att din familj är.. ond.., utan för att du har visat dem att det är okej att vara annorlunda. Du har visat dem att stå emot även om man får göra det helt själv. Du har visat dem....du har visat mig att man ska tro på sig själv, att du bestämmer vem du vill vara.”

Jag tittade in i Rileys gyllene ögon och sedan ut på den stora runda månen som lös på trädtopparna över den mörka skogen. Rileys ord kändes så stora, och jag började nästan tro på dem. Riley förstod mig, så som bara en annan person förstått mig förut... min egen bror. Riley påminde mig om Draco, så mycket att jag nästan började tro att Draco tagit pollerjuicepoiton och blivit Riley men så låg det förstås inte till. Jag gillade Riley, men mer som en bror, tror jag.

♥ ♥ ♥

Asum kapitel, verkligen. Kan du skriva upp mig på läsarlistan, för denna är verkligen en av de bästa jag läst. Nu vill jag ha kapitel innan min cancer tar mitt liv.

AWESOME!!!!!

Har du cancer?