De utvalda

"Vi ses." log Eletha och såg åter på Sam, "Ja, hjälpte mig, men inte som du tror. Eller inte ja precis som du tror." flinar hon och kramar lätt om sin vän som bara himlar med ögonen åt henne och tar deras använda skålar och går, han var glad att hon var glad, det visste hon.

Ethan tog sig ut i stallet och in i Elpirs bås. Ömt klappade han hästens mule och började rykta henne. Han hade alltid velat ha en egen häst faktiskt..ända sedan han såg lorden i byn rida förbi på sin.
När han var klar gav Ethan Elpir ett äpple och lutade sig sedan bara mot hästen och andades in doften utav häst och halm.

Eletha tog sig ut på borggården och satte sig på gräsmattan i solen med en av de små kattungarna i knäet. Hennes röst och hållning var öm och kärleksfull då hon lekte och gosade med den. En utomstående kunde inte gissa vilken gåva eller vad hon var kapabel till om de såg henne nu.

Ethan bakade ut ur boxen och råkade då stötta in något. Han vände sig om och fick syn på en gigantisk och muskulös man som såg rätt så sur ut.
"Jävla pojkspolning!" svor han högt åt honom så att stallpojkarna förskräckt hoppade till. Mannen skyfflade in honom mot väggen och gick sedan surt vidare.
Ethan såg efter mannen och gned sin rygg och gick ut ur stallet.

Eletha skrattade ett ljust skratt då katten satte klorna i henne för att klättra upp på hennes axel, det var det röda håret den ville åt och satt roat på hennes axel och lekte med hennes hår, nöjd med livet och att få sådan uppmärksamhet av någon.

Ethan fick syn på Eletha och gick fram till henne och satte sig ner. Han log då han såg kattungen. "Stötte på en riktigt otrevlig typ i stallet, jag råkade gå in i honom och han bara svepte in mig i väggen". Han höjde en hand och klappade kattungen.

"Max." sa hon enkelt, "Hans talang är att mocka skit. Han gillar det inte precis och dricker för det mesta och skrämmer upp de han tror han rår på." sa hon enkelt och log då hon såg honom, "Gick det bra då? Han är väl stark?" sa hon nästan frågande, hon gissade det och log mot kattungen, "Söt eller hur?" sa hon ömt.

"Äsch det gick bra, ömmar lite i ryggen men det går väl över när som helst" sa Ethan och log. Han la sig på rygg och tittade upp på den blåa himmelen. Kattungen hoppade ner från Elethas axel rakt ner på hans mage. Han skrattade lite och fortsatte att klappa den.

"Bra, annars skulle jag gå och klå upp honom." flinade hon och såg på katten som nu stolt spatserade på Ethans mage, som en ny den hade erövrat. Eletha lägger sig vid honom och ser upp i den soliga himmelen som såg ut som hon kände sig, glad till sinnes.

"Äsch det behövs inte, även om jag gjort illa mig" sa Ethan. Han önskade på ett sätt att hon kunde vara lite mindre snäll mot honom, då skulle det vara mycket lättare att återgälda henne för det hon reden gjort.
Ethan skrattade mjukt åt kattungen och den la sig ner på hans mage och purrade.