Nessie & Renesmee (THG privat roll)

Jag kollade på Prim.
"Ja så var det..."

"Jag vill bara säga till ett par personer som jag säkert inte kommer att se: Till några i huvudstaden: förlåt. Till min familj: Jag är hemskt ledsen. Jag älskar er jätte mycket. Jag är ledsen över det som kommer hända." Sa jag. En tår åkte ner för min kind.

Samtidigt hördes ett skrik. Ett förfärande skrik som jag hade hört förut.
"GALE!" skrek jag och på skärmen visade dom honom. President Snow log.

Jag kollade helt skräckslaget på skärmen. Gale hade varit en utav mina bästa vänner länge. Erik stod där men sen så sprang han iväg.

"Gale, nej, nej , nej!!!" skrek jag och tårarna forsade. Jag sprang ut ur salen och ut i staden. Vårat tåg stod redo.
"Prim, jag sticker!" Sa jag och hoppade in i tåget. "Hänger du med eller?" sa jag.

"Vad tror du?" Skrek jag nästan. Jag hoppade in. Jag sprang mellan vagnarna så fort jag kunde till loket. Det fanns säker reportrar i tåget bakom.

Jag fick tåget att gå supersnabbt. Inom fem minuter var vi i Distrikt 12. Där såg jag hur Gale torterades.
"GALE!" skrek jag och hoppade fram.

Jag sprang iväg och puttade iväg president Snow. Jag skulle dö. Det visste jag. Men båda behövde inte dö för det. "Döda mig. Ni vill döda mig men få mig att lida!" Skrek jag.

President Snow viftade varnande med piskan mot mig.
"Kör på" sa jag "gör det"
Och plötsligt kände jag det hårda slaget och såg svart.

"KATE!" Skrek jag. Jag hjälpte Gale loss och puttade honom mot Erik som hade kommit tillbaka. Allt var svart nu.