The Vampire Diaries [Rollspel]

( eh...ja men inte alla)

"Vi alla rammar honom", sade Kol.
"Men då dödar han Rebekah", väste Elijah.
"En av oss dör i alla fall", sade Klaus. "Vi har inte så mycket till ett annat val."
"Elijah och Klaus håller i honom, Kol tar pålen. Jag och Damon tar hand om Rebekah", sade Stefan.
"Låter bra", sade Kol.

(ujuj då är jag också i skolan . asså bajshög, jag kan bara komma in på datorn mellan 19-21 o då missar jag en massa grejs D

Bonnie

Jag ringde Elena för att höra var hon var.

(okej synd )

Alla rusade de blixtsnabbt emot Alaric, han verkade inte riktigt ha varit vänta över hela situationen och allting som hände var väldigt flummigt. Till sist lyckades ändå Klaus och Elijah få fast varsin av Alarics armar medan han stretade emot.
"KOL!"ropade Klaus. "Pålen!"
Kol stod böjd över Rebekah, pålen var intryckt i hennes hjärta.

Damon tittade ner på Rebekah, hennes hy hade blivit grå. Han drog sakta ut pålen ur henne och gav den till Kol som nickade svagt och ställde sig upp innan han borrade in den i Alarics hjärta.
"För min syster", viskade Kol.

Klaus släppte genast Alaric då även han förvandlats till grå dödlighet. Sedan satte han sig ner bredvid Rebekah, han hade nog aldrig trott att hennes död skulle ta så hårt på honom. Men hon hade varit den ende som någonsin förstått honom och velat ha honom i sitt liv. Stefan försvann snabbt med Alarics döda kropp, pålen lämnade han förstås kvar. Den plockade Elijah upp.
"Vi var idioter", sade Elijah efter en stund.
"Jag vet", svarade Klaus och tittade på Rebekahs ansikte.

usch, jag hatade att bara sitta ner och vänta
"kanske jag ska gå till skolan? Nej caroline du lova Klaus att du skulle stanna här"

Klaus ställde sig upp efter ett tag utan att ta bort blicken från Rebekah.
"Vi borde göra en ordentlig begravning", sade Kol. "Jag för henne till kyrkogården."
"Jag kommer senare, jag måste och tala om det för Caroline", sade Klaus och stretade emot med hela sin själ att inte tårarna skulle komma igenom.
"Visst", sade Elijah. Klaus lämnade snabbt byggnaden och satte av mot Carolines hus.

Jag försökte ringa stefan men han svarade självklart inte

Klaus gick upp för Carolines terrass, det kändes som om hela hans hjärta hade slitits i stycken, om han bara hade lämnat över sig själv.
"Caroline", sade Klaus med så stadig röst han kunde medan han knackade på dörren.

Jag hörde Klaus knacka på dörren, genast gick jag fram och öppnade.
När jag såg Klaus ansikts uttryck förstog jag att någon hade dött.
Snabbt kramade jag honom
"Jag beklagar" viskade jag mot hans bröst medans en tår föll ner för min kind