Life - Lupple & Medi PRS

Hon satte sig i hennes famn och nickade.
"Jag har som sagt fått tillbaka de mesta. Så jag förtjänar lite glass:" Han log.
"Kanske mer än så?" viskade han mjukt.

Mi log och nickade. "Vilka har du inte fått tillbaka?" Frågade hon och fyllde på lite mer glass i skålen åt honom. "Sådär?" Frågade hon leendes. "Vi pratar om personalen senare. "Viskade hon och pussade hans axel.

"Jag har inte ringt alla än." sa han glatt.
"Men de jag har ringt kommer tillbaka. De sa att du var den bästa chefen. Du har ett stort slott och de älskar det."

Mi skrattade lågt och såg på honom. "Okej jag förstår. "Viskade hon och smekte hans nacke lätt. " Det är underbart att höra. Jag borde nog ge dem en löneförhöjning. "Viskade hon leendes.

"Ja det borde du.." Han tog skålen och började att äta och såg på henne.
"Du de sa att de inte klandrar dig. De är rädda men bara de får en ny säkerhetsdörr så är det inga problem."

Mi nickade sakta. "Det är ju i alla fall något. "Viskade hon och kramade om honom. " Det kommer de få. Och ja flyktvägarna ut ur slottet är inte kända för någon annan än mig och människorna så det är ju säkert. "Viskade hon och lekte lätt med hans hår.

"Vi får visa dem den hemliga dörren. Om vi får för miss Olivia." Han vände sig om och Olivia nickade.
"Det blir min betalning om vi andvänder slottet. Ni får andvända dörren hit ifall att det händer igen."

Mi log mot Olivia och nickade tacksamt. "Det är verkligen en glädje att höra. "Viskade hon tacksamt innan hon vände sig mot magikerna. " Finns det något sätt för mig att stänga dörren från min sida? Ifall något skulle hända igen så måste jag kunna stänga vägen till väktaren. "Sa hon ärligt och såg på dem.

Kíh nickade och såg på henne.
"Om jag får följa med kan jag sätta upp det så det blir lättare." Han log.
"Då kan jag även visa."

Mi nickade leendes. "Självklart, ni alla är välkomna på en rundtur i slottet. "Log hon roat och nickade. "Det vore bra, ett slags övernaturligt lås med en specifik nyckel. I nödsituation. "Log hon.