PRS Lupple & Medi

Hon satt stilla och såg på väggen bakom honom och läste tyst på Italienska och verkade lite borta men såg sedan på honom.
"Drömmer om namnet Elizabeth, förra gången var det Hana, Greta." Hon såg på honom och lade upp sin arm och skakade på huvudet.
"Förutom att jag ser de döda så verkar de ha lugnat ner sig." Hon svalde och harklade sig medan hon vred bort huvudet igen.
Sköterskan knackade på dörren och stack in huvudet.
"Doktor Claremo jag har det ni bad mig hämta." Hon rullade in något som såg ut som en torteringsmaskin och såg sorgset på honom.
"Vad ska ni göra med den?"

Alexander studerade hennes ena lår, detta var ett mycket litet märke, men även det hade han sett förut.
Det liknade ett träd som om detta inte hade övertygat honom så nämnde hon tre namn som förslöt hans tankar.
Det kunde inte stämma.
Han var i ren och skär chock över detta. Vilken upptäckt.
"Mhm, konstigt. " Sa han lågt.
Dorian såg på honom, såg något i hans ögon som han inte kunde förklara.
Han höll i Willows hand och såg på maskinen som kom in.
Det såg verkligen konstigt ut och Dorian blev genast otroligt orolig.
Nått var det som inte riktigt stämde.
Alexander såg mot maskinen och nickade.
"Tack tack." Sa han och såg sedan på Willow.
" Detta är en avläsningsmaskin skulle man kunna säga. Den avläser varje värd du har i kroppen. Istället för att sticka dig med nålar och ta tester så kan du bara ligga under denna." Sa han lugnt och log vänligt.

Hon såg på honom och såg sedan ut men hennes ena öga vandrade liksom iväg och såg ut och såg på Alexander samtidigt. Hon nickade och lade sig och tog si tröja som kudde och man såg en knöl under ena foten och hon slöt sakta ögonen medan hon viskade en liten ramsa på latin och öppnade ena ögat.
"Men jag har inga problem med nålar det vet du." Hon såg på Dorian och lade huvudet på sned.
"Kan jag få te? eller en sked honung bara?"

Dorian hörde hennes ramsa och blev genast mycket mer orolig.
Vad i hela friden hade hon lärt sig det där?
Alexander noterade foten, knölen och svalde hårt.
"Mm, men efter England så tänker jag att vi lugnar oss med nålarna ett tag." Sa han lågt och körde fram maskinen.
Dorian såg på henne.
" Visst, både ock eller vem vill du helst ha?" Frågade han lugnt och rörde sig mot dörren.

"Honungen." Hon såg på honom och slöt ögonen medan hon såg maskinen läggas över henne och svalde hårt.
"Den gör inte ont hoppas jag?" Hon såg lite oroad ut och fingrade på sin ring medan hon vände tillbaka huvudet.Huvudet bultade hårt och hon gjorde en grimas och vred bort huvudet.
När Dorian var borta.
"Ljög du för mig?"

Dorian gick iväg för att hämta honung, det var en väldigt konstig förfrågan. Men om hon ville ha det så visst.
" Nej det gör inte ont." Sa han ärligt och såg på henne, när hon verkade uppleva någon sorts smärta.
"Ljög? Willow vad pratar du om?" Frågade Alexander och såg på henne, väntade med att starta maskinen.
Hennes fråga hade både oroat och gjort honom nyfiken.

Hon förblev tyst och såg på maskinen medan hon väntade på att den skulle bli klar och satte sig sedan upp.
"Kan jag få gå på toaletten?" Hon såg på honom med en menande blick och svalde. Fruktade för svaret men sträckte ut handen.
"Ge mig burken så gör jag det."

Det tog en jäkla tid att hitta honungen men han tog sig ned till caféet för att få tag på den.
Alexander såg på henne och nickade.
"Visst gå på toa du." Sa han och gav försiktigt över burken till henne.

Hon kom tillbaka efter ett tag och gav honom burken och satte sig ner på britsen igen med benen hängandes ner för kanten.
"Så nästa test?" Hon såg på dörren och kände sig oroad medan hon kliade sig på halsen och hostade lite innan hon flyttade handen mot hjärtat igen.

Alexander såg på henne, lite oroad. Hon kändes inte riktigt som Willow.
" Willow, andas. Du är trygg här." Sa han och såg på henne. Hörde hennes hjärta, som alltid varit lite konstigt men inte någon riktig orsak till varför.
Men det var inte heller första gången han sett det hos någon.
Det var en sorg att inse vad som satt framför honom.
Det var en kvinna som varit mirakelbarn sen gud vet när.
Han behövde tala med Lathan om detta.
" Inga fler test, jag vet inte varför du kallar det test. Jag skulle vilja lägga om ditt förband." Sa han och nickade mot hennes arm.