Skriva av sig-tråden

Åh, jag förstår känslan! Tror du att du kan förklara för din pappa att du har dåligt samvete? Det kanske inte förändrar situationen, men det kan vara skönt att berätta om det, för då slipper man gå runt och känna sig som en otacksam idiot helt i onödan. Även om din pappa är besviken, så tror jag att om du förklarar, så förstår han att du också är besviken. Sedan kan ni tillsammans prata om hur ni ska göra med trumsetet (det håller jag tummarna för iallafall)!

Jag brukar sitta hemma vid datorn på helgerna Gymnasiet var inget undantag även om det blev någon helg med kompisar då och då. Högstadiet var det inte ens tal om att gå ut på helgerna då jag inte hade några kompisar alls så Jag känner igen känslan att tvivla på att man kommer få ett "Happy ever after". Det tvivlar jag fortfarande på och jag har ändå haft några förhållanden. Det är inget ovanligt att knappt ha haft något förhållande. Visst det kan kännas som motsatsen med tanke på hur öppna folk är i skola och så med att de är tillsammans... Men du är inte den enda 17-åringen som aldrig haft en pojkvän Tro inte det.

Ang uppkörningen. Jag failade uppkörningen 2 gånger. Klarade teoriprovet alla tre gånger som jag blev tvungen att göra det. Men uppkörningen var förjävlig. Och det kommer från en tjej som hade MVG i nästan allt i högstadiet och gymnasiet. Du är säkert också bra på någonting. Jag är bra på att plugga (vad har jag för nytta av det när jag blivit vuxen och slutat gå i skolan?) Jag är rädd för att börja jobba för jag tror jag kommer vara asdålig på det. Det är hårt att jämföra sig med andra, och ändå gör vi det. Försök koncentrera dig på dig själv. Vem är du? Varför är du bra? Alla är bra på något.
Ta hand om dig. Kram

Jag är less på att låtsas om mina känslor. Jag är deprimerad och jag vill inte visa det. Jag vill inte visa mina känslor. Jag har en fram o tillbaka vana av att skära mig för jag är trött på hur jag behandlas. Jag är antingen en bitch eller en attention whore. Jag vill inte vara elak men när människor inte fattar att jag inte vill prata med dom så blir jag en bitch. Jag blir lite dryg när folk börjar prata och försöker ha en konversation med mig när jag mår som värst. Ett tecken att jag inte vill prata med dom och när dom inte förstår så blir man tvungen o säga det. Då är man en bitch. Jag gråter till sömns och skolan blir inte bättre för då måste jag vara den glada bubbliga Melody alla känner och tycker om. Ingen tycker om melankoliska Melody. Ingen gillar en deprimerad människa. Mina föräldrar stöttar inte mig. INGEN stöttar mig. Jag har ingen som kramar om mig när jag behöver en kram. Och jag får gåshud bara att tänka på någon som håller om en. Bara håller om en. Inget prat bara kramar. Om jag visar att jag är ledsen och mår dålig då är jag ett emo. Attention whore och ingen vet hur dom ska göra. Tvingar mig att prata. Vissa fall vill jag inte prata och dom tvingar mig. Jag önskar att det fanns någon som kunde förstå mig. Jag vill inte visa mig själv i skolan. Jag HATAR att jag måste vara där för andra som inte kan vara där för mig. Jag måste stötta och trösta medan ingen kan göra det för mig. Jag vill inte mer. Jag kan inte. Jag måste tänka på mig själv och när jag gör det är jag en självisk bitch. Tack.

jag vill bara dööööööö

MelodyJoseph - Jag önskar att jag och min man faktiskt KUNDE adoptera dig. Av allt att döma så är du en underbar person med många raka åsikter och kvaliteter.

Att ägna tid åt sig själv när man mår dåligt är knappast att vara en självisk bitch, utan det är folk som inte förstår som uppfattar det så. Man blir lite självisk när man mår dåligt också och det är helt normalt och det enda vettiga, det är för att man behöver det helt enkelt.

Tycker det är hemskt att man skall beskyllas att vara ett emo bara för att man mår dåligt och att det märks ibland. Ingen mår bra jämt. =/

MissMolly - Varför? Om du inte vill skriva öppet så får du gärna skicka privatmeddelande till mig.

^Aw tack :' Jag hatar att man får en stämpel på sig för att man är mänsklig. Jag mår dåligt och det kanske syns men jag vill inte riktigt prata om det då är jag en attention whore. Står jag upp för mig själv är jag en bitch. Såna människor gör så att jag mår mer dåligt än vad jag redan gör Men tack igen

^ Ja, det är ett konstigt samhälle vi lever i där man bara skall visa "rätt" känslor och i lagom mängd. Du får försöka tänka på att det är många som beundrar dig och tycker om dig så här på avstånd just för den du är, oavsett hur du mår.

Jag vill bara dö. Och det snabbt.

Vad har hänt?

alla hatar mig!!