Life - Lupple & Medi PRS

"Tack Miss olivia. Nu ska jag sätta mig att jobba!" Han log och gick för att sätta sig i ett annat rum.

Olivia log och hörde snart knackningarna och log.
"Vill du öppna?" hon såg mot Gabriel.

Mi följde honom med blicken och hörde hur han satte sig i ett rum och stängde dörren. Han mådde bra. Han var perfekt. Hon log stort och såg mot Olivia. "Kan jag göra något?" Frågade hon leendes.


Gabriel nickade. "Självklart. "Sa han och pussade henne på kinden innan han gick för att öppna ytterdörren, släppte in dem alla och hälsade.

Hon log och skakade på huvudet.
"Kanske bära in alla saker till matsalen om inte Gabriel har gjort det?"

Yur fällde in sina vingar och log mot Gabriel.
"Gabriel du ser så stilig ut!"

Mi flinade lite och nickade. "Jag löser det. "Log hon och gick till matsalen för att se ifall något var där och det var det inte så hon ställde fram det på rätt ställe.

"Yur, välkommen. Välkommen. "Log han och skrattade lågt. "Åh ingenting om man jämför med dig. "Sa han roat och tog hans hand och kramade om den innan han flyttade sig åt sidan så att Yur faktiskt kunde ta sig in utan problem.

Hon satte sig på stolen på kortsidan så alla kunde se henne och suckade ut tungt.
"Är nervös." Hon log svagt.

Kíh såg sig om.
"Jag ser vad mina vänner gjort. Större hus?" han flinade.
"Smart att be om hjälp. Annars skulle det vara svårt." Han log.

Gabriel släppte in resten och hälsade på dem alla. En efter en gick de och satte sig vid bordet. Mi satte sig på sin plats bredvid Olivia och kramade hennes hand lätt. "Det är okej. "Viskade hon leendes. Gabriel stängde ytterdörren och satte sig på sin plats. Han såg mot Olivia och log. Skulle han säga det? Eller skulle hon? Hon verkade helt klart nervös.

Hon log och harklade sig när alla tagit en plats.
"Så jag har endast glada nyheter att tilldela." Hon vred på huvudet och ett jubel utbröt och hon log.
"Jag har som sagt inget annat än kärlekt till er alla och jag har även fått veta att jag är havande. Jag och Gabriel tänker gifta oss. Om en ånad. Vi har detta möte ihop om hjälp och en inbjudan till våran dag." Hon log.
Hela rummet började jubla och Olivai fick tårar i ögonen.

Mi klappade glatt i händerna. "Glädjebud." Fnissade hon lyckligt. Hon kramade om Olivia och pussade henne lätt på kinden. "Jag gratulerar. "Viskade hon ömt och satte sig på stolen igen. Kung Edward flög upp och torkade bort hennes tårar. "Detta är väldigt goda nyheter. "Kvittrade han lyckligt. Gabriel såg sig omkring i rummet och han var otroligt lättad över att alla var så glada. Det betydde väldigt mycket för Olivia. Han ville springa fram och ta henne i sina armar men alla andra ville ju först gratulera henne så han fick helt enkelt vänta.

"Så jag undrar om vi kan få några förslag på vem som ska göra vad?" Hon tog upp penna och papper.
"Jag kan få fint väder" sa Yur och log stort.
Olivia skrev ner och såg sedan upp mot de andra.
"Mer?"

" Klänningen och möhippan" Sa Mi lyckligt och log stort mot henne. "Vi kan göra pyntet. "Sa Kung Edward lyckligt. "Ni ska vara utomhus eller?" Frågade han med ett stort leende. Gabriel såg på Olivia med ett stort leende, hon var så perfekt på detta. Hon visste verkligen vad hon skulle göra. Han var så kär i henne. Liksom så kär att han inte riktigt räckte till.