Förändrad värld Lupple & Medi

Hon suckade aav lättnad och nickade.
"Det låter som att det blir bättre. Hon har verkligen blommat." Halo log och såg mot hans mobil.
"Ska du ringa Tristan? Jag är orolig för Alliee.."


"Då gör jag det. Jag ska berätta att du gjorde rätt för dig. Trots att du bet mig så gjorde du rätt. Du satte de andra i säkerhet."


"Tycker du om deras konst?" Theodore lade huvudet på sned och petade på hennes kind.
"Ät nu upp älskade stjärnhimmel."


Hon åt upp och lade ner bestiken prydligt och lade händerna i knät. Vände blicken mot Lathan med en nyfiken blick. Han var verkligen inte som Rafaels pappa.

Alexander nickade sakta. "Blommat." Sa han fundersamt. Tog upp telefonen och ringde till Tristan.

Allie nickade lite och drack sedan upp blodet i ett svep när det kom ut.

Aurora nickade sakta. "Mm." Sa hon och tvingade sig att slita blicken från tavlorna. "Jag har ätit allt." Viskade hon och visade sin tomma tallrik.

Lathan kände av en av flickornas blickar och mötte den vänligt. "var maten till er belåtenhet?" Undrade han mjukt.

"Det är Tristan." Han såg på Allie och tog hennes hand i ett mjukt grepp.
"Jag antar du ringer det som hände med Allie." Sa han och suckade.

"Ser det. Men du kanske vill ha mer?" han log och pekade på lite bröd.

"Den var helt magisk. Att det smakar så här är helt otroligt." Hon satte handen för munnen.
"Jag skulle kunna aäta sådan här mat alla dagar i veckan." Hon log stort.

Maria log stort.
"Det är mig en glädje. att jag inte gjorde maten äcklig. Jag hade Jimmy att tacka."

Alexander log svagt mot hans svar. "Ja. Berätta." Bad han ömt.
Allie stod nervöst bredvid och tog den andra koppen av blod också.

Hon såg på brödet. Det såg gott ut
"En liten bit." Föreslog hon mjukt.

Jimmy rodnade lite och skakade på huvudet. "Inte sant. Jag gav bara matförslag. " Viskade han leendes.

"Det är bra medd Allie. Hon förstod precis varför jag rytit åt henne. Jag har gett henne all positivitet som det går. Det är nog det bästa att ge." Han drog efter andan.
"Jag har berättat att hon gjorde rätt genom att fly för att skydda andra. Jag tror det blev för mycket. Det är trots allt fyra människor och en ängel. Det måste vara tufft för henne."

Han sträckte sig och tog en bit och räckte den till henne.
"Här.."

"Nonsens. Du var min smaktestare. Du vet att inget smakar för oss." Hon log ömt.
"Så jag tackar dig igen."

Alexander nickade medan han lyssnade. "Mycket bra hanterat. Behöver ni mig?" Undrade han. "Jo jag förstår att det är mycket för henne. Det är nya dofter också. Kommer ni orka komma tillbaka imorgon eller så?" Undrade han.

Aurora tog emot brödet och började att äta det. Det var mycket gott.

Jimmy log stort. Nästan upp till öronen. Att få beröm var verkligen fint. Han såg sig omkring efter Flora. "Vart är Flora?" Frågade han viskande.

"Jag tror jag hanterar det bäst själv. Hon behöver lugna sig och vi kommer bara vara här i kväll. Vi får se hur hon orkar men jag vill verkligen lära henne mer. Hon är ju så duktig annars."


"Hon kommer väl snart. Hon har väldigt ont." Hon såg Flora komma in, blek och hon satte sig. Försiktigt såg hon på Jimmy.
"Det ser gott ut."

Alexander nickade. "Okej. Försök övertyga henne om att komma imorgon." Log han.


Jimmy nickade sakta. Hon såg sjuk ut. "Det var gott." Viskade han.

"Nu pratar du negativt. Om hon inte orkar så ska hon inte. Det handlar om att bearbeta detta och det vet du." Han såg på Allie med ett leende.
"Men jag ska försöka. Inget tvång här." Sa han och tog henne i famnen.

"Då litar jag på dig." Hon började att äta och log.
"Du har rätt. Som vanligt." Hon skrattade och såg på maria med ett leende.
"Tack så mycket."

Rhiannon såg på Flora och såg sedan på Rafael.
Ville fråga honom så mycket men vågade inte.

Alexander nickade. "Jag vet Tristan. Jag kom på det här." Sa han och stirrade upp i taket. "Jag är glad att ni båda mår bra och att hon är i säkerhet. Hon gjorde helt rätt." Sa Alexander.

Jimmy log mot henne. Hon var...så underbar. Tanken slog honom som en blixt och han vände bort blicken från henne. "Är jag ursäktad?" Frågade han Maria och Lathan. Konfunderad och orolig.

Rafael smekte Rhiannon över nacken. Såg mot sin bror.

Dorian studerade situationen. Drack upp sitt blod. "Så Rhiannon och Aurora. Hur var det att åka båt?" Undrade han. Han önskade att Halo var här. Hon var mycket bättre på sånt här. Men den tryckta spänningen runt bordet stressade honom. Något måste han ju göra.