De utvalda

Ethan blundade lätt och suckade. "Jag tror inte på det sista, men det kommer nog bli bättre än våran början här blivit". Troligtvis skulle de inte straffas så mycket mer. Han tittade upp och strök hennes kind.

"Förhoppningsvis." sa Eletha, det skulle nog bli som förr, tjäna och lyda Randa. Hon skulle dit ikväll igen men sa inget om det till Ethan.

Ethan kysste hennes kind. "Jag älskar dig så....". Han kom plötsligt på en sak. "Har du, tagit dina örter?".

Eletha skakade på huvudet, "Jag har inge och får inte ta några." sa hon nästan bedrövat och såg på Ethan, det var som Randa ville ha henne med barn.

Ethan såg bedrövat på henne. "Vad menar du? Jag frågar Simon, han har säkert". Han reste sig genast upp och började gå mot dörren.

"Nej." sa Eletha och hindrade honom, "Jag vill inte att han ska råka illa ut, Randa skulle veta vad jag fått dem ifrån." sa Eletha tyst.

"Jag kan...jag kan skaffa dem från någon kvinna., säg till Randa att du inte kan få barn efter Simon, att du...". Han suckade tungt.

Eletha såg förtvivlat på Ethan, "Och du tror att det går? I längden? Randa är inte dum." sa hon och gick fram till honom.

Ethan knöt hårt sina nävar och såg ner i golvet. "Vi måste få det att se ut som att det är sant, vi kan skära dig lätt med en kniv om magen för att skapa ett ärr, säga att du blev skadad i magen efter vi fick Simon och inte kan få, han borde tro på det!".

Eletha gjorde stora ögon, föreslog han nyss vad hon hörde? "Jag hoppas bara att han inte sett på det innan..."sa hon tveksamt, Randa och hon hade ju redan delat bädd.