Förändrad värld Lupple & Medi

Rhiannon såg sig om när de kommit in och satte handen för munnen. Det var inte som hemma men det var nog lika vakert. Hon kände värmen och hon började se sig om.
"Vackert." Sa hon och såg på Maria.

"Om ni följer mig så ska vi sätta oss i Matsalen. En av våra skyddslingar kommer snart." Sa hon och började att gå.

"Jag skulle aldrig låta någon skada dig. inte ens en..." Han böjde sig fram och viskade i hennes öra.
"En hummer."


"Men kan duu försöka sitta vid lunchen? Det skulle nog Alexander uppskatta..." Han tog hennes hand.

Rafael hängde av sig sin jacka och tog Rhiannons jacka innan han varsamt ledde henne efter Maria.

Aurora fnissade till och lutade huvudet mot hans bröst. "Okej." Viskade hon, kände sig lite bättre till mods och kunde börja gå mot ingången.

Allie såg på honom. Lite upprört. "Gör så dessa försvinner då." Sa hon argt och pekade på sina tänder.

Alexander såg på Flora. "Vad ville du prata med mig om?" Undrade han mjukt.

Jimmy hade redan gått och satt sig i matsalen. Han fick vandra runt fritt i detta hus och på gården. Vilket var väldigt konstigt men han uppskattade det. Det var lunchtid så han satt där han alltid brukade sitta och väntade in dem andra.

Hon gick efter den vänliga kvinnan till en matsal där det stod dukat med en lätt måltid och hon log.
"Jag har fått hjälp av två helt bedorande ungdommar." Hon såg på Linus och log.
"Så sätt er, ta förr er ni som kan äta så har vi det trevligt."

"Så vill du kanske ha hummer på vägen hem?" Han smekte hennes kind.
"Eller ska jag smuggla en hummer till rummet?" Nu viskade han i hennes öra.

Tristan tog henne i famnen, kysste hennes näsa.
"Okej vi åker. Vi måste säga till din far sen. Men låt oss vänta tills han är klar."

"Jag tror min menstruation har kommit." Hon såg besvärad ut och satte sig på britsen.
"Jag är så kraftlös hela tiden. Jag hade ju mens för två veckor sedan." Hon såg på honom. Visste inte att det var en ovanlig sak.

Linus log mot Maria. Satte sig efter att ha delat ut koppar med blod till alla vampyrer runt bordet. Jimmy såg såg omkring innan han varsamt började ta för sig.

Aurora fnissade generat. "Inte till rummet." Andades hon allvarligt. "När vi åker hem?" Sa hon hoppfullt, generat.

Hon svalde hårt. "Okej. " Viskade hon och kramade honom hårt.

Alexander lyssnade på henne. "Har du blött något?" Undrade han vänligt. Hon hade haft det väldigt besvärligt senast att han ville sätta henne på p-piller för att minska flödet men inte gjort det.

(Jag menade Jimmy. varför sa jag Linus vet jag ej)

"Inte?" Theodore drog ut en stol och sköt in den till henne.
"När vi är klara med det vi kom för. Ni kommer få se er om på egen hand. Med hjälp av Halo förståss."

"Så mår du bättre?" Han log och smekte hennes läpp med tummen.
"Men fegis." Viskade han ömt.

"Ja.." Hon såg på honom.
"men jag har bara så ont. Kan du inte få bort den snälla?"

Rafael satte sig bredvid Rhiannon och log stort. "Hungrig?" Undrade han nyfiket.

Jimmy tog några tuggor av maten. Han hade slutat vara rädd för att hans mästare skulle storma in.

Aurora satte sig på stolen och såg på maten. Den såg god ut men hon kände sig lite för nervös för att äta.

Allie kände hans finger vid läppen och utan att riktigt hinna tänka hade hon bitit honom i fingret.

"Mycket?" Undrade han för att sedan nicka. "Hur ont, på en skala från 1 till 10." Undrade han.

"Utsvulten." Sa hon och såg på tallriken. Såg sedan på Maria.

"Men börja ni. Det är ingen regel att vänta kära ni." Hon såg på Jimmy och lade en hand på hans axel.
"Och du vet att du ska slappna av. ingen fara."


Theodore log och smekte hennes kind.
"Slappna av. Det är ingen som dömmer dig. ingen kommer att äta av dig så ät i lugn och ro." Viskade han.

Tristan log tills han kände bettet och drog snabbt bort fingret.
"Allie..." Viskade han och tog tag om hennes axlar.
"Spring till huset... NU!"

"Jag tror det är en 7:a" Sa hon och lade sig ner på britsen. Halo hade hört Tristans röst och hajade till.
"Åh nej.." Viskade hon och backade från dörren.

Rafael hjälpte henne att lägga på mat på tallriken och serverade henne den.

Jimmy kände hennes hand på axeln och sträckte omedvetet på halsen.

Aurora nickade sakta och tog några djupa andetag innan hon tog för sig av lite mat.

Allie såg förskräckt på honom. "Förlåt." Viskade hon oroligt, hon rörde fötterna mot där Halo var men lyckades sedan ta sig ut genom dörren och började att springa. Till huset. Snart var hon hemma i sitt hus och tog sig in. Hon sprang vidare till badrummet och låste dörren om sig. För att inte kunna skada någon annan.

Alexander hörde Tristan och blev genast orolig men hörde att hon också sprungit och han visste att Tristan hade det under kontroll. Så han fokuserade på Flora. "Jag kommer behöva göra en snabb undersökning. Så om du tar av dig byxorna och trosorna." Sa han lugnt.

"Tack så mycket." Rhiannon hade börjat äta och hon hörde dörren slå igen och hon sog oroat upp. Såg sedan mot Maria som bara log moderligt mot dem.

"Jimmy snälla." Hon bjde sig och kramade honom.
"Snälla du behöver inte. Inte här. Vi dricker inte från varken dig eller Flora. Snälla slappna av och njut av tiden här." Viskade hon och satte sig vid hans sida.
"Snälla förstå det."

Tristan hade skickat en tanke till sin far. Att han var tvungen att ge sig av och sprang efter Aurora. Med sina nycklar tog han sig in och sprang upp till henne.
"Älskade det är jag. Får jag komma in?"

Hon blev som i autopilot och tog av sig byxorna och trosorna. Sedan lade hon sig och såg lite besvärad ut.
"Kommer det göra ont?"

"Ingen fara." Viskade han mot Rhiannon för att trygga henne.

Jimmy såg på henne. Hon var så varm. Alltid. Han tyckte om Maria. "Förlåt mig." Viskade han, lite skamset. Skamsen över att det hade skett, skamsen över att hon inte ville ha. "Jag är glad för att jag får vara här." Viskade han sedan ärligt och gav henne ett litet, men mjukt och äkta leende.

Allie stod med ryggen mot dörren för att hålla fast den. "Nej nej nej." Viskade hon. "Tänk om det varit Halo? Eller de här...slavarna. Eller nått av barnen hos Gustaf." Viskade hon förskräckt och kände tårar på kinderna.

Alexander skakade på huvudet. "Självklart inte. Det kommer gå fort. Och vara smärtfritt. Jag vill bara kolla så allt står rätt till. " Förklarade han. Han var orolig för att hon blivit skadad där på något sätt. Han tog på sig en handske och undersökte henne där. Det var klart på någon minut och han tog av sig handsken och log. "Du kan klä på dig igen." Sa han mjukt.