Skriv vad du GRYMT GÄRNA VILL SÄGA TILL EN SPECIELL PERSON MEN KAN INTE-TRÅDEN

okej jag känner inte dig överhuvudtaget men du verkar så himla cool och i was a little worried that you hate me, men nu verkar det nästan inte så so thats fun (also det finns typ literally ingen anledning till att du skulle hata mig förutom hur otroligt awkward jag var en gång när vi träffades för typ 1 år + några månader sen. so like...)

Jag älskar dig, alltså påriktigt liksom. Ibland sårar du mig, och ibland är du så sjukt dryg men för stunder som idag lever jag. Det påminner mig om hur det var när vi träffades, hur vi kunde snacka i flera timmar utan att bli trötta på varandra om allt och inget. Jag älskar dig så jävla mycket, du fattar inte.

Vill bara säga att du är och har alltid varit en bitch. Sorry men du svek mig, du svek mina vänner förstörde gemenskapen i klassen. Du sade till mig i 1:an att vi inte fick vara med och leka kurragömma på skolgården. Du snackade skit om folk bakom ryggen på dem och grät sedan själv för att få sympati. I 6:an när vi skulle ha talangjakt tyckte du inte att Tova skulle få vara med och dansa. Du skulle alltid vara bäst. Du var klassen Dramaqueen som skvallrade och skapade drama när vi egentligen bara kunnat ha det kul. På klassresan blev du sur för att EN av dina kompisar skulle dela kanot med Rebecca. Du skvallrade för din pappa och han skällde ut tjejerna för att de ”fryst ut” dig. Jag och Filippa erbjöd oss att dela kanot med dig, men det dög inte. Du var en av klassens populäraste tjejer. Du var beroende av uppmärksamhet. Du skulle alltid bråka med Josse även om hon inte gjorde dig nåt. En gång stod ni och skrek åt varandra på tre meters avstånd. Jag minns det så väl. Vi körde king på skolgården. Det var höst och kallt. Du kunde vara en riktigt dålig förlorare. När vi körde kubb en gång i femman vann jag och mina vänner över ditt lag. Du påstod att vi fuskade. Men hur fuskar man i kubb?

Jag vet inte var jag ska säga om dig. Ibland var du riktigt pratglad och snäll. När du åkte i våran bil påväg till klassresan pratade du med min pappa hela vägen. Ibland var du en riktig bitch. Du delade på klassen. Du skapade drama helt i onödan. Jag vet, vi går inte i samma skola längre, vi brukar säga hej om vi stöter på varandra på tåget. Men jag har inte glömt allt, bara så du vet.

jag saknar dig så extremt mycket. eller rättare sagt hur jag kände mig när jag var med dig. saker gick surt för oss dock och jag vill aldrig ha någon typ av relation med dig igen, men jag saknar fortfarande de bra stunderna vi hade tillsammans

Jag vill tro att du inte vill vara såhär. Det är därför jag inte hatar dig. Det är så jag inte hatar mig själv.

Alltså... jag vill ju ditt bästa men... JAG ÄLSKAR DIG SÅ MYCKET!!

Du är ju inte riktigt klok. Vad är det för fel på dig!?

Väx upp för i helvete och ta ditt jävla ansvar.

Vem fan är du egentligen?!

You can't just randomly show back up in my life and act like you know me. We haven't talked to each other in four years, and I have changed a lot since then. There's a difference between the person I used to be back then and the person I am today. And stop bringing up the past, it's not okay.