Privat mellan Ripadal och Melody Malfoy

Snape hörde en röst men hans energi var alldeles för låg och han orkade inte öppna ögonen men hans huvud rörde på sig lite och flämtar av smärta av den lilla rörelsen hördes.

Lova kollade på snape.
" Snälla vakna din son säger pappa" sa hon.

Snape hörde en röst men plötsligt började hans kropp själva och han började hosta och ut ur hans mun flög blod.

Lova flög bakåt med oliver i famnen.
" Lola" skrek hon panikslaget.

Lola som hade rört sig runt i de andra rummen kom in i rummet samtidigt som Poppy gjorde det och såg honom hosta blod och Lola sa snabbt.
- Det är normalt Lova, det är ingen fara.
Det blodet måste upp.

Poppy tittade på Lola innan hon tog fram troll staven och använde en diagnosformel och sa.
- Han är dessutom uttorkad.


Hon fick fram en dryck och hällde den försiktigt ner i Snapes strupe och sa.
-Vad säger du Lola?

Lola såg på henne och sa.
- Han visar svaga tecken på att vilja vakna.

Poppy såg på Lova och sa.
-Lova sitt och prata med honom.
Prata om vad du vill bara du pratar.
Det kanske hjälper om du rör vid honom och kanske masserar honom lite på armarna också och kanske på benen också.

Lova satt sig ner bredvid snape och tog hans hand.
" Kämpa på älskling du klarar det" sa hon och kramade om hans hand. Hon böjde sig fram och kysste honom på kinden.
" Din son sa pappa för första gången" viskade hon i hans öra.

" Pap" sa oliver och lova satt hon försiktigt bredvid snape.
Oliver la händer på Snapes arm och kollade tyst på honom.
" Pap" sa han tyst.

Snape började höra ljuden omkring sig högre och han ville vakna och hans händer började rycka allt mer och han försökte öppna ögonen men enda han lyckades med var att hans ögonlock rörde sig lite

Oliver kollade på snape.
" Pap" sa han och la sig ner bredvid honom.

Lova kollade på oliver och snape.
" Pappa håller på att vakna snart kommer han svara dig" sa hon och kramade fortfarande hans hand.

Snape hörde återigen en röst som inte lät som Lovas, Poppy eller Lolas och han fortsatte att kämpa för att försöka öppna ögonen och efter vad som kändes som ett evighet för hans sinne så gled hans trötta och utmattade och energilösa ögon upp och såg en suddig liten figur ligga vid han sida.

Lova log mot snape när hon såg att han var vaken.

Oliver kollade på snape.
" Pap" sa han och satt sig upp.