PRS(Dragon Fantasy)

Stefan såg chockat på henne. "Vad?!". Han blev tyst en stund och såg fundersam ut innan han lugnade sig lite. "Men, det är inget att oroa sig för. Jag kan få hit de bästa läkarna som kan hjälpa dig".

"Hjälpa mig med vad? Föda något till någon jag inte gillar eller döda ett liv?" fick hon fram, om det ens gick att få bort det.
"Jag ville det inte, tro mig." sa hon han fick inte tro att hon ville vara med dem.

"Det du vill av det två". Han tänkte inte tvinga henne till något. Han suckade sedan lätt. "Jag vet". Han blundade lätt. "Kan vi prata mer om det här imorgon?" Jag orkar det inte just nu, jag har så mycket annat....".

Ina nickade och torkade tårarna genast, "Förlåt." sa hon och kom upp på fötter, "Jag menade inte att dra in dig i detta." sa hon ångerköpt.

Stefan log mjukt mot henne. "Det gör inget". Han kysste henne då han kom upp. "Jag går ner och hämtar lite middag". Han väntade inte på svar utan gick direkt ut och ner. Han blev inte förvåand då han såg Daniella i köket, hon var överallt...

Daniella vände sig om då hon hörde honom, "Nå?" sa hon med ett leende, "Har du kommit till sans?" angående Ina menade hon.

Stefan nickade. "Ja, att hon är bättre än dig". Visserligen var det frestande att välja Daniella, han hade verkligen saknat henne under alla år...

"På vad? Lögner och bedrägeri?" frågade Daniella och tog sig fram till honom. "Du har saknat mig, inte sant?" säger hon trosvisst.

"Nej, på kärlek och ömhet". Stefan suckade djupt. "Det har jag, men jag tänker inte falla för dig igen".

"Hon är bara slav, hon är född till det. De kan inte känna något." sa Daniella och fnös åt hans uttalanden, hon skulle få honom åter om hon så skulle få undan den där kvinnan.