Gör man vad som helst för kärleken?

Haha vad är nu detta?? xD

Ja asså det kändes jätte kasst när jag skrev det -.- asså som om det intr hände något utan att jag bara babblade på xD

Nejnej!! Det var Jättebra!!! (ops missuppfattade ^^^)

Tur det, då känns det lite bättre jag ansåg att Fai förtjänade ett kapitel och få bara glad att ni gillade det

Det gjorde vi verkligen!!

Sköt att höra nu blir jag super glad

Väldigt bra

tack så väldigt mkt

här har ni nästa kapitel och jag hoppas det är uppskattat jag gillade det och jag ansåg att det blev en intressant vändning D

Hon kände det kalla regnet rinna över henne och hon huttrade till i kylan. Hon satt på den kalla trottoaren och såg upp på lägenheten där det fortfarande lyste. Draco hade börjat bli sig själv igen och hon undrade varför han hade varit så trevlig ett tag? Hon kände på sin högra arm och hon var säker på att den var bruten. Draco hade kastat ut henne när hon inte kunnat göra det han velat, men trotts att det var tidigt i november och alldeles för kallt för att bara ha en tunn klänning på sig föredrog hon kylan utomhus, ensam än värmen inomhus med Draco. Hon tog bort en hår slinga från ansiktet och såg att den var blodig men hon la knappt någon notis om det. hon kände plötsligt en jacka runt sina axlar och hon lyfte blicken och mötte Yaxleys svarta ögon
”Är du okej?” frågade han och hon såg på honom, behövde han ens fråga? Han satte sig ner bredvid henne och studerade henne
”Jag har sätt värre ut, tro mig” sa hon och log svagt ”så det är ingen fara”
”Jag vet inte om det skall inge mig i någon sorts tröst men det gör det inte” sa Yaxley allvarligt och räckte över några kakor men hon skakade på huvudet, hon var verkligen inte hungrig
”Meningen var att du inte skulle springa tillbaka till Voldemort och rapportera” sa hon bara enkelt
”Jag måste, det är mitt jobb” sa Yaxley bara och såg sen på henne ”varför lämnar du honom inte? jag har sätt vad han gjort med dig”
”Jag behöver inte ha din hjälp med! Jag är gammal nog att ta hand om mig själv! Jag vill inte att ni alla skall klampa in i mitt liv igen och försöka styra upp det, jag är vuxen och jag kan göra mina egna beslut, säger du något till min far dödar jag dig” sa hon kallt och reste sig upp, hon tog av sig jackan och räckte över den innan hon avlägsnade sig från platsen. Hon visste inte vart hon skulle gå men hon tänkte inte stanna kvar hos Yaxley, en gång i tiden hade han varit som hennes storebror men nu var han som en främling. Hon orkade inte med ännu en människa som skulle styra upp hennes liv bara för att de trodde att de visste bättre. Hon gick längs Londons regniga gata och kände knappt kylan längre, hon mådde bara illa och innan hon visste vad som hänt så vände sig magen och hon spydde i rännstenen och hon reste sig vingligt upp och försökte komma på vad hon skulle göra. hon log sen, det fanns en person som alltid välkomnade henne, den enda personen som fick försöka styra upp hennes liv, den enda som förstod henne och älskade henne, hon log och gick mot Jezebels lägenhet. Hon hade inte sätt doktorn på snart en månad och hon log när hon närmade sig hans lägenhet, hon kunde inte säga deras längre eftersom hon tvingades bo hos Draco. Hon öppnad dörren till trappuppgången och gick sedan in. Några minuter senare stod hon vid hans dörr och ringde på. Hon sken upp när han öppnade dörren och slog armarna runt henne
”Du må tro att jag är glad att se dig” sa han och höll om henne
”Jag har saknat dig. Tankarna på dig och Fai fick mig att orka leva ytterligare en dag” sa hon och drog in hans välbekanta doft av vanilj, hon kände hans värme och tryggheten i hans famn.
”Du är iskall, kom så tappar jag upp ett bad och ser till att du får något att äta” sa Jezebel och strök henne över kinden och hon slöt ögonen och ryste av välbehag, hon önskade att Draco kunde vara lika varsam så hon slapp ha ont. Jezebel tog med henne till badrummet och snart låg hon i ett varmt bad och kunde slappna av, Jezebel hade gett henne en dryck och armen hade läkt ihop och hon kände sig starkare och friskare än på mycket länge. Hon tvättade bort blodet och kände värmen återvända och hon steg upp och bytte om till rena kläder och kände sig lättad över att hon hade Jezebel. Hon satte upp håret och lämnade badrummet och såg på maten som Jezebel ställt på bordet.
”Jag antog att du har ont i halsen, jag vet att han gillar att nästan kväva dig” sa han sorgset och kysste henne och hon det kändes som om alla problem rann av henne och hon nickade sen och satte sig försiktigt ner och tog lite soppa men mådde snart illa igen och var tvungen att springa till badrummet och spy igen. Hon undrade om Draco hade lyckats skada hennes organ? Hon reste sig och gick ut till Jezebel som såg på henne
”Så det har börjat nu?” sa han och hon såg frågande på honom ”har du inte märkt det?”
”Märkt vad? Tror du han har skadat några organ?” frågade hon oroligt och Jezebel skakade på huvudet och satte henne ner i soffan
”Nej det har han inte, men du är gravid” sa han leende och hon bara stirrade på honom. Gravid? Hur hade det här gått till? Hon var tvungen att luta sig mot honom, hon fick inte ihop det
”Är du säker?” frågade hon lågt
”Det syns på dig, jag ser det i alla fall” sa han leende och kysste henne
”Vad skall jag göra?” frågade hon förvirrat
”Ja först behöver du nog ta reda på vems det är och sedan bestämma dig om du vil behålla det” sa han och höll om henne
”Det borde vara ditt, Draco är väldigt försiktigt, han vill väll inte göra om samma misstag” sa hon lågt och Jezebel log ”vill du behålla det?” frågade hon honom
”Ja jag vill det men det är ditt val och vad du än väljer är jag här.” sa han och höll om henne och hon log mot honom
”Jag älskar dig” sa hon plötsligt och Jezebel stelnade till och hon undrade om hon sagt något fel men sen mötte han hennes blick
”Jag älskar dig med” sa han och kysste henne och hon log lättat och lutade sig mot hans bröst och slöt ögonen. Hon visste inte om hon ville behålla barnet, det var hennes och Jezebels barn men hon bodde med Draco, vad skulle hon göra? Hon hade redan ett barn att ta hand om, ett barn som hon inte sätt på fyra år, ett barn som hon inte kunnat ta hand om, hon kände tårarna börja rinna
”Men kära du oroa dig inte, vi får tillbaka Fai” sa Jezebel och hon förundrades över hur bra han lärt känna henne. Hon slöt ögonen och bestämde sig för att skjuta upp problemet till morgondagen, nu ville hon bara somna i Jezebels famn och glömma världen utanför och snart sjunk hon ner i en djup sömn

Helt gdfmmhbca cv bgvvnjfdczacbnjgddccvfhgd bra!!

haha xD asså jag älskar verkligen ditt välutvecklade ordföråd xD haha men tack ♥