Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

"Allt. Men först: hur är det med dig? Det har känts så stelt mellan oss sedan....sedan du kom tillbaka eller vad man ska säga..."

Mona såg upp på honom igen och hennes leende var borta nu. "Jag vet inte..." mumlade hon. "Tänk om jag verkligen är gravid...Jag vill inte det i första hand...Och om jag är det...Då fick jag aldrig uppleva det...Då känns det nästan som barnet inte är mitt...". Mona fick en grumlig röst och begravde ansiktet mot Niels bröstkorg igen. "Och jag är så trött....En massa har hänt...".

Niel nickade allvarligt och kramade Mona hårt. "Förlåt..."

Mona kramade honom hårt tillbaka. "Det är inte ditt fel...". Hon drog in hans doft. "Jag var så orolig för dig...Tänk om du aldrig vakant...".

"Jo, jag var så hemsk mot dig!" muttrade Niel och såg allvarligt på Mona.

"Hemsk? Vad gjorde du?" undrade Mona och kurrade ihop sig vid honom. Hon gäspade tyst och blundade lätt.

Niel ryckte på axlarna, visste inte vad han skulle säga.

"Nåja...Vad som är gjort är gjort...". Mona var tyst en stund tills man hörde lätta snarkningar från henne, hon hade somnat.

Niel nickade bara tyst och såg på Mona då hon sov. Snart blev hans ögonlock tyngre och han somnade han med.

Mona sov i några timmar, tills Erin väckte henne med att dra henne i håret. "Hm...Erin då..." mumlade hon och såg trött på flickan, hur hade hon kommit till dem?