De utvalda

Ethan vaknade tillslut upp. Det hördes höga steg utanför. Han satte sig med stor möda upp. Ryggen...Det kändes som om hans rygg hade skurits bort och det bara var ett stort gapande hål av smärta där.

Även Eletha hörde stegen, inte menade de väl nu? De kunde knappt röra sig med ryggarna. Hon stönade lågt.

Ethans dörr flög upp. Två kvinnor kom in och varsamt låste de dörren. De kom fram till honom och Ethan såg nu att de hade saker med sig. Små knivar, rep och annat.

Stegen försvann, och Eletha la sig åter. Undra vart de skulle? Stegen? Men det kanske bara hade varit särlingar?

Ethan blundade och väntade. Han visste att kungen inte var alltför nådig. Och han hade rätt i sina misstankar. Kvinnorna band honom, skar honom långsamt med de små knivarna, tog honom. Men han sa inget utan blundade bara och lät det hända.

Eletha visste inte något, hon låg i någon halvdvala och ville helst befinna sig där. Nog gissade hon att hon skulle få betala för vad hon gjort, men just nu brydde hon sig inte.

Det kändes som en evighet. Men tillslut försvann kvinnorna, de låste upp dörren igen och lämnade Ethan. Blödande och förstörd.

Timarna gick och Eletha halvsov, hon rörde sig oroligt men inget mer hände, det verkade som de skulle låta henne vara.

Ethan somnade tillslut igen. Han ville ligga där i en evighet. Han drömde inte denna gång, han var för slut. Tillslut vaknade han, en halv dag senare.

Eletha var ute på borggården, för att träna. Hon hade inte fått besöka Ethan och var orolig för honom. Hon övade på att döda, döda oskyldiga och vågade inget annat.