Rollspelare & Wolfy prs

Jason reste sig upp och la ifrån sig djuret, hade i sina reflektioner bara kommit fram till en grej. Han gick till hennes rum och öppnade dörren.
"Jag vill gifta mig med dig en dag, men om du inte känner dig redo för mig just nu är det okej. Jag kommer hitta tillbaka till ditt hjärta ändå." sade han och kollade på henne. "Vart är halsbandet jag gav dig?"

Hon tyckte inte att Jason skulle prata om att gifta sig med henne nu när han skulle till Kuba och hon inte visste hur deras relation såg ut för stunden. Det gav henne bara onödiga förväntningar.
”Du kan ge det till någon annan som gör sig mer förtjänt av det.” Hon knöt händerna så hennes naglar borrades in i handflatorna och såg på honom en stund.

"Vänta va? Jag gav den till dig för att jag älskar dig." sade han och kollade på henne med stora ögon. Han bet sig hårt på insidan av kinden och drog handen över ansiktet. "Gör du slut med mig?" frågade han osäkert.

”Jag vet inte.” Hon visste inte vad det var som pågick mellan dem eller varför de ens trasslat in sig i det här. ”Men det är inte rätt för någon av oss att vara i ett förhållande om du är borta i flera månader. Det borde jag ha insett redan då jag var.. borta.” Hon syftade på behandlingshemmet och han hållit sig borta från att besöka henne.

"Nej, jag säger bara att jag inte vet. Jag kanske åker iväg en dag bara." sade han och kollade på henne. Han ville ju inte att hon skulle känna sig skyldig över att ha suttit på hem.

Hon skakade på huvudet åt honom och gick fram till fönstret. Man åkte väl inte iväg till Kuba bara för att vara borta en dag. Även om det skulle göra henne glad att han bara var borta en dag men det kanske inte skulle göra något bättre.

"Säg då! Vad vill du göra? Vill du jobba på det här nu eller vill du dumpa mig?" frågade han, började bli lite irriterad på att inte veta vart de stod. Han sände sina käkar och la armarna i kors över bröstkorgen.

”Hur ska vi jobba på ”det här” om du är i Kuba?” Hon slog lätt ut med armarna innan hon hon härmade honom genom att lägga armarna i kors över bröstkorgen och höjde på ett ögonbryn, kunde inte låta bli att tänka på hur sexig han faktiskt var då han var irriterad.

"Ska jag flytta dit eller? Hur kan det vara ett problem att jag åker iväg nu när du åker iväg till dina föräldrar så fort det blir lite jobbigt mellan oss?" fnös han och lutade sig mot väggen. Han blev något otroligt irriterad men ville inte bli arg på henne, så det tog att försöka hålla sig lugn.

”Ska du säga,” började hon och höll upp ett pekfinger i luften, ”du hälsade inte på mig på närmare två månader när jag satt på hemmet, skickade blommor istället med små kort med ord som jag hellre hört direkt från dig. Du höll dig borta så fort det blev lite jobbigt, som du nu vill beskriva det.”