(PM)Albus Potter

JAG VILL HA MER NU ALLTID!

Neeeej men kan du inte lägga upp nåt kort från nåt internetcafé eller nåt????? Kommer dööööö XD

sen när du kommer tillbaka får du se till med att du har skrivit minst fem nya kapitel så vi får en massa o läsa!!!!

haha XD Jag ska se om jag på något sett kanske kan lägga upp något från mobilen, fast då blir det nog inte så långt.. XD Men ni ska få ett nu!

21 - Ännu ett hot?
Julen närmade sig Hogwarts, och snön låg som ett täcke över slottet. Elever hade snöbollskrig på skolområdet och de var klädda i sina vintermantlar. Gryffindorlaget hade nu spelat alla sina tre matcher i gruppspelet. De hade förlorat sin senaste match med en knapp förlust, men de var i final ändå. De skulle möta Slytherin i finalen.
Eleverna hade nu jullov, och det var bara Albus, Ellie, Sco, Spencer, Elliot, William och Fred som var kvar på Hogwarts i Gryffindor. De andra hade åkt hem för att fira jul med sina familjer. John var nu frisk, fast han var en av de som hade åkt hem för att fira jul.
Ellie, Albus, Sco och Elliot satt i stora salen och spelade med mugglarkortlek. Ellie hade lärt dem hur man gjorde, men det gick inte särskilt bra, efter som Sco som var van vid knallkort hela tiden satt spänt och väntade på att korten skulle explodera. Ellie försökte hela tiden få Sco att förstå att korten inte kunde sprängas, men det gick inget vidare bra.
Det var julafton om två dagar, och Albus längtade jättemycket. Hans pappa hade berättat för honom att julen på Hogwarts var fantastisk.
Hela slottet var redan dekorerat. Överallt glittrade girlanger i taken, i stora salen stod jättestora julgranar som Hagrid hade släpat in, i uppehållsrummet ovanför den öppna spisen hängde julstrumpor och professor Flitwick hade tvingat på rustningarna små tomteluvor.
Albus, Ellie, Sco och Elliot gav upp kortspelandet och gick ut på skolområdet istället. Det var en klar, kall och solig dag med en massa snö. Albus plockade busigt upp en handfull snö och kramade den till en snöboll. Han kastade iväg den mot Sco och den träffade honom i nacken.
”Haha!”
”Du din lilla … Nej nu ska du få!” vrålade Sco och slängde ett lass med snö över huvudet på Albus. Några sekunder senare kastade alla fyra runt snöbollar vilt på varandra. Efter att Ellie hade kastat en snöboll som träffade perfekt i Elliots ansikte låg alla fyra på marken och vred sig av skratt.
Blöta och rosiga om kinderna återvände de till slottet och in i värmen. De gick upp till uppehållsrummet en stund där det nästan var tomt, förutom på Spencer, som satt framför brasan och läste en bok. Elliot anslöt sig till honom och Albus, Ellie och Sco bestämde sig för att gå och hälsa på Hagrid, så de började gå ner för alla trapporna. Slottet var helt tomt. Albus antog att de få eleverna som var kvar på slottet vistades ute på skolområdet, och lärarna satt nog inne på sina kontor för att planera examen som eleverna skulle ha i slutet på året. När de kom in i entréhallen stannade de plötsligt. Det var någonting som bröt tystanden. Det lät som om någon grät. Efter ett tag kunde Albus lista ut att det kom ifrån en liten dörr som ledde in till en städskrubb. Han öppnade försiktigt dörren. I hörnet av den lilla städskrubben satt en tjej med händerna för ansiktet. När hon upptäckte att Albus, Ellie och Sco stod där tittade hon häftigt upp. Hennes ansikte var vått av tårarna, och hon var grönblek i ansiktet. Albus kände igen henne som Jennifer Winston från Hufflepuff.
Albus gick fram och satte sig på knä framför henne.
”Hur är det?” frågade han oroligt.
”Jag m-mår i-inte bra…”, fick Jennifer fram mellan snyftningarna.
”På vilket sätt? Alltså, hur känner du?” frågade Sco.
”J-jag mår i-illa…D-det känns s-som om jag s-ska svimma när s-som helst.”
”Kom, vi hjälper dig upp till sjukhusflygeln”, sa Ellie. Albus och Ellie tog tag i en varsin av Jennifers armar och slängde dem över sina axlar.
Medan de gick gav Albus, Ellie och Sco varandra menande blickar.
”Kommer du ihåg om det var någonting som hände, eller kände du dig bara såhär helt plötsligt?” frågade Albus fundersamt när de var halvvägs framme till sjukhusflygeln. Jennifer hade nu slutat snyfta, hon såg bara ut att må väldigt dåligt.
”Nej, det är det som är det konstiga. Jag kommer inte håg, det är som en svart lucka”, sa hon med ganska ostadig röst. När de nästan var framme kände Albus hur Jennifer plötsligt blev tyngre. När han tittade på henne såg han att hon hade slutna ögon – hon hade svimmat. Ellie flämtade till, och de bar Jennfer så snabbt de kunde resten av biten till sjukhuslygeln. Madam Pomfrey skyndade sig förskräckt fram och lade Jennifer i en säng.
”Vad har hänt?” frågade hon oroligt. ”Inte samma sak…?”
”Jo, det är samma sak som förut”, sa Albus. ”Men hon kom inte ihåg vad som hade hänt.”
"Glömskeförtrollning…”, mumlade Madam Pomfrey medan hon bäddade om Jennifer. ”Vem är det som gör såhär mot eleverna?” suckade hon.
Så madam Pomfrey visste alltså att det inte var tillfälligheter med giftet, utan det var faktiskt någon som gick runt och förgiftade folk.

Bravo mera du skriver bäst!

TACK !
Tyvärr hände nu samma sak som igår, jag kan inte gilla fler inlägg idag.. D: D: bohoooooo :'(

Det gör inget

okej, (men nu vet jag vad du pratade om, och jag hälsar, bråka inte med min syrra! (nilla10))

Förlåt då kan du sluta Älta det nu??

ja, men du kan ju skaffa en trevligare attytid!
när du gjort det, så ska jag inte prata om det mer.

Ursäkta mig jag har inte dålig attityd jag blir bara så trött på ditt tjat förlåt då D: