förbjuden kärlek (hp)

Snape vaknade i Albus säng på morgonen och kände smärtan hans kropp.
Men det gick att stå ut med den nu och han såg Albus som sov på en stol och Snape försökte smyg så tyst han kunde och skrev bara en lapp att hans med tredje, fjärde och femte året var tvungen att bli inställd eftersom han inte hade styrkan att undervisa idag.

Jag somnade snabbt, men vaknade efter bara några timmar.
Jag suckade när jag såg att klockan var fem, det var ingen idé att försöka somna om.
Jag sneglade mot brevet jag skickat till Snape igår. Jag funderade på att skicka det igen.
Jag reste mig och skickade om brevet. Jag kände mig modig och stark.

Snape hade kommit till sitt kontor på morgonen och såg en uggla sitta vid fönstret.
Hade den suttit där hela natten?
Plötsligt kom han ihåg e sak.
Cho hade sagt något om något brev.
Var det där brevet hon hade snackat om?
Det måste vara det.
Han öppnade fönstret och ugglan flög in och Snape fick tag i brevet och läste det.
När han läst klart brevet så var han i chock.
Gillade hon verkligen honom?
Men han var så flera år äldre än henne och kunde lika gärna dö i kriget eller till och med tidigare.
Han gillade ju henne också, trots att han egentligen inte borde.
Men han kunde inte hjälpa sig själv med att han ville ta chansen.
Han var tvungen att ge henne ett svar och började skriva på ett.

Jag väntade spänt. Nu var det gjort, nu gick det inte att ändra sig.
Jag blev nervös, men ändå lättad. Jag ville springa dit och säga att det var ett misstag, men också få ett svar.

Snape skrev och när det var klar så läste han igenom det.

Hejsan Cho, ja det känns konstigt att skriva dit förnamn i stället för att skriva ditt efternamn.
Jag ber om ursäkt för det du fick se igår kväll om de skrämde dig.
Det var inte min avsikt.
Men nu till saken.
Du skriver att du gillar mig och det kom som en chock för mig.
Jag ju flera år äldre än dig och jag hade aldrig förväntat att en elev skulle gilla mig av alla människor.
Men så kom jag och tänka på en sista tiden då vi stött på varandra.
Jag brukar ju aldrig tycka om någon elev särskilt mycket och undervisar här bara av en enda anledning som jag tyvärr måste hålla hemligt, men kommer att uppbådas en dag.
men på sista tiden har jag kommit på mig att göra undantag för dig och då jag såg dig stå där på stolen för att rengöra taket så kom jag på mig själv att tänka på hur vacker du egentlige är.
Först var det enkel att slå bort det som bara en förvirrad grej eller att jag bar sovit dåligt.
Men då du även började dyka upp i mina drömmar så visste jag att det inte var som jag hade trott innan.
Jag tror faktiskt att ja gillar dig också.
Med vänliga hälsningar Severus Tobias Snape.

han lyckades skicka iväg brevet med hennes uggla igen oh sjönk ihop på stolen.
Nu fanns det ingen återvända.
Å gud, varför skrev han brevet?

Jag fick syn på min uggla igen och ryckte loss brevet.
Jag läste det snabbt. Flera gånger.
Jag kunde inte tro det! Det var verkligen sant. Men det var förbjudet ... fast jag var ju myndig ...

Jag bestämde mig för att skriva ännu ett brev.

Professor Snape Severus, jag visste inte att du kände så, jag är glad, men det känns inte rätt. Inte många kommer överleva kriget, så det här känns ganska hopplöst.
Både du och jag är väldigt begåvade, och vi kommer säkert klara oss, och jag oroar mig inte så mycket för vi har ju Professor Dumbledore. Men jag har märkt att han har betett sig lite konstigt den här terminen, så jag är inte säker på om han kommer lämna oss eller inte.

Jag är lite förvirrad, det här är väl inte mot lagen, jag är ju myndig. Eller är det olagligt på grund av att jag är elev?

Från Cho.

Jag skickade tillbaka ugglan.

Snape fick tilbaka ugglan och läste det och skrev.

Det är inte olagligt Miss Chang, du har ålder inne, dock är jag inte lika säker på om alla lärare skulle gilla det.
Albu skulle nog acceptera det, dock skulle han nog säga att vi kulle behöva hålla det mellan bara oss två och inte visa något öppet.
Minerva skulle nogmotvilligt accepteradet så länge Albs gör det.
Olagligt är det inte eftersom du är 17 år och verkar helt villig
Så du gör helt som du vill Cho.
Med vänliga hälsningar Severus.



Sedan skickade han tillbaka ugglan och reste sig långsamt och tog ett glas vatten.

Jag fick tillbaka ugglan och öppnade brevet. Jag tänkte på hur Professor Dumbledore skulle reagera. Och de andra lärarna. Men efter kriget var nära, så det skulle nog inte bli en så stor grej av det. Jag var mest orolig för att vi skulle misslyckas. Harry skulle dö, och du-vet-vem skulle vara starkare än någonsin.
Jag bytte om till min Hogwartsklädnad och gick för att äta frukost.

Snape orkade inte gå upp till frukosten på grund av att han fortfarande kände av gårdagen och hade ju skrivit en lapp till Albus att han inte kunde ta dagens lektioner.

Jag gick glatt mot storasalen, jag hoppades på att få se Snape där. Jag hade fortfarande inte vant mig vid att säga Severus. Det kändes inte rätt.