Privat hogwards roll mellan mily och Tossan

Mineya väntade och väntade hon hatade att vänta
Adam försökte röra sig men kunde bara röra ansiktet ormar började åla över honom

"vad har ni nu gjort?" sa Oliver när de såg deras självgoda miner.
"Åhh, lilla Oliver, vad tror du om mig egentligen?" svarade Moa nedlåtande.
Oliver var så trött på den här människan, han tog tag i hennes arm och ruskade den.
Moa drog till sig sin arm, Oliver höll inte den särskilt hårt.
"varför skulle jag berätta det för dig?" väste hon innan hon fortsatte gå mot entrén.
Oliver suckade. Han visste att hon hade gjort något dumt och han hade inte mycket till val för han kände sig lite ansvarig för alla som hon var elak mot, så han började gå in i skogen mot hans och Moas gamla kärleksnäste.

Adam hade redan blivit biten av ormarna han ville komma ifrån ormarna han ville tillbaka till hogwards

Oliver sprang fort genom förbjuda skogen, det var kusligt att vara där själv. Efter tio minuter kom han fram till det fallfärdiga hus som han och Moa brukade gömma sig i. Så många minnen! Han gick fram till dörren. Den var låst.

Adam flämtade inne i stugan ormen ville inte släppa greppet om honom det var en andledning att han hatade ormar de hade bitit honom när han var liten

Oliver öppnade dörren med sin trollstav och blev helt chockad när dörren öppnades. Inte bara för att deras gamla mysiga stuga hade förvandlats till en festlokal, utan därför att Adam låg som förstenad på marken omgiven av ormar.

Adam blundade han försökte intala sig själv att han inte låg här blödande utan att det var en dröm han kved till då en till orm satte tänderna i honom

Oliver kastade en besvärjelse mot ormarna så att de flög i luften och sedan sprang han fram till Adam och frigjorde honom från kroppslåsningen.

Adam sprang till närmaste hörn och kröp ihop där han hade ett panikslaget ansiktsutryk

Oliver gick långsamt fram till Adam och sträckte fram en hand. "Är du okskadd?"