En mugglis på Hogwarts (SV)

Sorteringen Kapitel 5

Alla förstaårselever var på väg uppför trappan till den stora salen. Vägen dit hade varit jobbig, de hade alla blivit ombedda av Hagrid att stanna båtarna då en klumpig pojke hade trillat i. Han var lustigt lik Neville. Men nu hade Clara gett upp efter att ha suttit hela båtturen och glott på Hagrid och de andra hon kände igen ifrån berättelsen. Såklart var hon inte säker på att de var dem, då de inte såg ut exakt som de i filmerna, men de stämde in på beskrivningarna ifrån böckerna. Men hon hade haft rätt om Malfoy, och Hagrid hade själv presenterat sig som Hagrid. Nu gick hon bland de andra eleverna och alla var nervösa inför vilket elevhem de skulle hamna i. McGonagail hade håret i en stram knut och pratade på om Hogwarts och om sorteringen som skulle ske, plötsligt sprang den klumpige pojken upp på trappan och utbrast ”Trevor!”. Clara tittade runt och mötte Hermiones blick som stirrade förvånat på henne, Clara log tillbaka. McGonagail gick in i Stora salen för att kolla så att allt var redo inför förstaårseleverna. Clara stod där och tyckte det var lite komiskt när hon kollade runt de andra eleverna och tänkte att ifall böckerna hade rätt, så kunde hon redan vart alla skulle hamna. Hon tittade runt på alla och mötte tillslut Dracos blick. Han hånlog.
”Njuter du av utsikten?” sa han och menade sig själv.
”Inte direkt” sa hon irriterat. Han gick mot henne och ställde sig precis framför henne så hon kunde känna hans andedräkt. Den luktade svagt av kaffe och hon misstänkte att han hade fått i sig en Berty Bott böna med kaffesmak.
” Du ska ta det försiktigt, hade det inte varit så att du var en tjej så hade du inte mått så bra efter trollformeln jag skulle kastat” sa han och stirrade henne i ögonen. Clara trodde inte ett ord av vad han sade och kom ihåg hur rädd han blir när saker egentligen händer. Hon tog upp sin trollstav och tryckte den mot hans hals. Direkt så försvann hans hånleende och han backade långsamt tillbaka. Men han verkade ändå fått något annat att göra och gick sedan upp ett par trappor mot en pojke med svart rufsigt hår - och var det där ett par glasögon?
”Draco Malfoy” hörde Clara att Draco sa.
”Harry Potter” svarade den svarthårige pojken.
Det blev alldeles tyst runt omkring dem, men Clara lade nästan inte märket till det, hon bara stod och glodde på Harry Potter, pojken som överlevde och som gjorde det igen. Hon bara glodde på honom och hade blivit helt döv, hon hörde ingenting, hon bara stod och glodde på honom. Hon såg hur han blev irriterad -vilket faktiskt var väldigt sött- och hon såg hur han nästan exakt liknade den Harry Potter som var i filmerna.

De var nu i full gång med sorteringen, alla som Clara trodde skulle komma i sina elevhem, kom i de elevhemmen. Det var nu en person ifrån hennes tur, hjärtat slog i bröstet. Hon hade gjort flera test, men detta var Det Testet och hon var nervös. Hon brukade hamna i Gryffindor ibland och ibland Hufflepuff, men vilket skulle hon hamna i? McGonagail ropade upp hennes namn ”Clara Ekdahl!” Hon gick genast upp och satte sig på stolen, hon fick hatten på huvudet och hon började plötsligt höra en röst innuti hennes huvud.
”Hm, intressanta tankar du har. Det verkar nästan som om redan vet allting…”
”Nej, det gör jag inte” tänkte Clara som försökte att inte avslöja att hon visste allt som skulle hända, ifall de skulle slänga ut henne isåfall eller något.
”Jag är i ditt huvud, jag vet att du ljuger”
Plötsligt hör hon en röst utanför huvudet skrika ”RAVENCLAW!”
Alla vid Ravenclaw bordet reser sig upp och klappar när hon springer dit och sätter sig på en ledig plats. Hon tittar runt i rummet, inte förrän nu börjar hon förstå att det är sant. Hon känner igen ALLA människor inne i rummet och i taket svävar det ljus. Stenväggarna är prydda av tyg med alla elevhemmens färger och borden är vackra fast fortfarande tomma. Hon tittar upp på lärarnas bord, där sitter alla lärarna, hennes blick vandrar över Mrs Sprout, Madame Pomfrey, Hagrid, Professor Binns , till Dumbledore sedan tittar hon närmare på vem som sitter bredvid. En man med turban på huvudet – Quirell…

bra

meeer!!!

Meer ^^

jete bra mer.

mer vad bra melja när nästra del komer
ps läs GÄRNA mim FF VARFÖR JAG

å. vad bra!!

Kommer det mera snart? c:

Meer!
Du skriver super bra!!!!

Förlåt för att jag inte skrivit något men tänker komma igång nu igen! Kommer dock börja med halva kapitel nu tror jag, fast i alla fall ett om dagen!

Kapitel 6

Clara satt ihopkrupen i sin säng. Det var mörkt ute och de flesta sov, det var bara en annan mugglarflicka som sprang runt och letade efter täckning till hennes mobil.
"Det är inte lönt, du kommer inte hitta någon. Elektriska föremål funkar inte här på Hogwarts" sa jag vänligt
"Men jag lovade min mamma att ringa henne när jag var framme och sorterad!" svarade flickan tillbaka.
"Vi kan höra med en proffessor eller en prefekt imorgon och se vad vi kan göra, men sov nu, okej?" Sa jag.
Jag fick bara ett mummel till svars men flickan la sig ner i sin säng och försökte sova.

Jag kunde inte sova även om det säkert nu var sent in på natten. Jag kunde inte sluta tänka på det som hänt, Quirrel, Harry Potter, att jag var på Hogwarts!? Det här var inte klokt, men något stod inte heller rätt till.

(känner att jag inte kan skiva så mycket nu så skriver mer imorgon)