[HP] Lumos :3 & Cawith

Chase skyndade sig över ängarna och fram till växthusen. Han stannade till, hämtade andan och tryckte ner dörrhandtaget.
"Förlåt att jag är sen", ursäktade han sig innan han och Matthew ställde sig bakom ett bord.
Professor. Sprout suckade. "Gör det inte till en vana, bara."
Hon viftade med handen. "Som jag sa. Idag ska ni försöka bryta upp dessa bönor." Hon höll upp en mellan tummen och pekfingret. "Ett vänligt tips. Handskar"
Klassen satte igång, och snart hördes överraskade tjut från dem som inte brytt sig om handskarna. Bönorna var nämligen inte alls sugna på att brytas upp, och det som förut hade verkat så oskyldigt hade vassa tänder.

Irriterat ryckte Allison bort handen från bönan som ännu en gång försökte bita tag i hennes hand. Hon hade glömt kvar handskarna i sovsalen såklart, och märkena från bönan blev fler och fler för varje stund som gick. Ramsor av svordomar lämnade hennes mun. Hon avskydde verkligen örtlära och allt det förde med sig. Det enda som skedde på lektionerna var tråkiga genomgångar och skador från alla växter.

Chase lyfte blicken från sin böna när han hörde alla svordomar tvärs över rummet. Han såg på Allison under några sekunder, innan han drog av sig sina vantar och kastade dem mot henne.
"Ta dem", sade han med ett vänligt leende innan han återgick till att försöka bryta upp sin böna. Den attackerade hans tumme direkt, men efter lite om och men så lyckades han åtminstone göra ett snitt i den med kniven.

Allison höjde handen och fångade de svarta handskarna som den stöddiga Ravenclawaren hade kastat.
"Tack men jag behöver dem inte", muttrade hon och gav honom en ilsken blick. Trots det tog hon på sig handskarna och när hon försökte öppna bönan nästa gång gick det mycket, mycket lättare.

Chase himlade med ögonen, men lyfte inte blicken från bönan. Han lirkade med kniven i snittet, och snart var det tillräckligt djupt så att han kunde bryta upp den med tummarna. I den dolde sig en gulgrön vätska, och han hällde ut den i en behållare som Professor. Sprout gett dem, med en grimas.
Matthew hade också lyckats bryta upp sin första, och plockade upp en till.

Lektionen var slut och efter mycket slit hade Allison fått upp flera bönor och gett professor Sprout några behållare med den gulgröna vätskan. Hon hade stanbat kvar efter lektionen då Jason behövde prata med Sprout om något, och när de var klara såg hon inte killen som lånade ut handskarna någonstans. Med handen inflätad i Jasons gick de till stora salen för att äta lunch. Salen var nästan tom då de hade sen lunch idag och hon såg verkligen fram emot att äta då hon var vrålhungrig. Hon hade knappt ätit något på hela dagen.

Chase städade undan arbetsbänken, och började gå upp mot slottet igen. Solen låg högt upp över himlen nu, och han slöt ögonen med ett leende på läpparna. Det var snart som de kallare årstiderna skulle äga rum, vilket han inte längtade till. Därför såg han till att njuta så mycket som möjligt när solen väl var där. Han klättrade upp för trapporna som ledde in till den stora hallen, innan han svängde in till den stora salen och slog sig ner vid Ravenclawbordet. Han vara inte så jättehungrig, så han plockade bara åt sig en macka. Chase kände sig relativt annorlunda till skillnad från hans killkompisar. De kunde äta hur mycket de ville utan att må illa, men själv blev han proppmätt efter en knapp portion med mat.

Allison hade precis druckit en klunk pumpajuice när hon såg killen komma in i stora salen. Hon hade för sig att hans stöddiga prefektkompis hade kallat honom för Chase eller något annat. Vilket var ganska ironiskt eftersom att han jagar quidditch-bollar. Hon tog upp handskarna från den hårda bänken och reste sig upp.
"Vart ska du?", undrade Jason och kollade på henne misstänksamt.
"Ska bara lämna tillbaka dessa", svarade hon och kollade menande på de svarta handskarna. Efter ännu en misstänksam blick från Jason lämnade hon Slytherinbordet och gick bort till långbordet som tillhörde Ravenclaw.
"Dessa var dina, right?", konstaterade hon och log sött. Leendet speglade inte hur hon kände, hon var fortfarande irriterad på att han upprepande gånger hade hånat henne på bara ett dygn.

Chase slog upp blicken när en tjej pratade med honom, och blinkade förvirrat till. Han förflyttade blicken till de mörka handskarna som hon höll i handen och sedan tillbaka upp mot henne.
"Åh, ja. Tack", svarade han bara, med ett kort leende.

"Hoppas du inte använder dem till att hjälpa din vän att hänga sig bara", svarade hon kort och flinade. Utan att vänta på svar vände hon sig om och gick tillbaka till Slytherins bord.