Marodörernas tid på Hogwarts

Remus och hans vänner hade hittat en tom kupé som de satte sig i. Remus satte sig närmast fönstret som vanligt och tog fram en bok. Tågresan skulle vara lång och då killarna började prata om något tråkigt kunde Remus alltid läsa en bok.
"Jag måste gå" sa James när alla fyra satt sug ned.
"Vart ska du?" frågade Remus pch lyfte ett ögonbryn. James flinade.
"Jag är försteperfekt. Ses senare", sa han och gick ut.
"Det var ovanligt" sa Peter.

(Ursäkta att jag skrev på engelska, det var omedvetet :p)

Regulus fick ge med sig och besvara leendet lite kort, mest för att han var van vid att spela så artig bland adelfolket och många av lärarna på Hogwarts. Han kikade mot ugglan och tillbaka på henne.
"Nej. Det har jag inte." Hans egna uggla satt även den i buren jämte honom men den var inte vid behov att bli lös på tåget. Blicken hamnade på sin uggla innan den for åter på flickan som satt mittemot honom. "Får jag be om att fråga efter ditt namn?" Han var säker på att han skulle veta vilket blod hon hade bara han visste efternamnet. Var hon renblodig skulle han veta det via namnet.

(Det gör inget )

"Tack" log hon och öppnade buren för att släppa lös Nyx. Hon hoade värdigt och tacksamt innan hon flaxade runt några varv och satte sig slutligen på bagagehyllan över dem.
"Hon gillar inte buren." sa hon ursäktande innan hon sa sitt namn.
"Artemis Scabior." hon räckte fram handen som i en presentation, visst skulle man göra så? Hon visste dock vem han var. Kanske var det för att hon inte gjorde mycket väsen av sig? Hon läste mest, pluggade för att få toppbetyg, göra alla till lags och bli glada. Svartkonstboken for ner från hennes knä och for i golvet med en smäll.
"Oh, förlåt." sa hon snabbt och tog upp den.

"Du kan få henne att gilla buren", svarade han kort åt hennes konstaterande samtidigt som han följde ugglan med blicken när den flög omkring sådär. Hur förklarade han inte, då hon sträckte fram sin hand och presenterade sig. Han stirrade kort på henne då det inte tog många sekunder tills han insåg att han hade råkat komma in i en fullt renblodig tjejs kupé av alla elever på skolan.
"Jag är Regulus Black." I princip hela skolan kände till Blacks, men det hindrade honom inte från att presentera sig ordentligt. Han grabbade lugnt tag i hennes hand och skakade den medan han log, betydligt mer ärligare. Han kände igen hennes adliga namn.
"Trevligt att råkas såhär."
Blicken hamnade nu på svartkonstboken som han ramlat medan hans ögon vidgades en aning. Det var exakt en sådan bok han ägde och kunde utantill.
"Är det din bok?"

Hon nickade, då han hade rätt.
"Jag vill inte att hon skall gilla den. Hon har rätt till att vara fri, alla har det." svarade hon kryptiskt och betraktade Nyx. Hon ville vara lika fri som henne, men visste att hon inte kunde.
Hans attityd ändrades dock då han fick veta vem hon var. Renblodig förvisso, men inte lika gammal, ädel och känd som Black. Dock verkade det räcka för honom, som att ens blod visade om man var en bra människa? Hon betvivlade fortfarande, men det var inget hon sa, det räckte att hon avvek med sitt elevhem.
"Mmm" svarade hon tyst till svar om boken, dock kunde hon gissa att han skulle gilla det och inte anmäla henne precis.
"Jag har läst på hemma, lärt mig. Det är svartkonster eller gifte." sa hon men mumlade fram det sista knappt hörbart. Följa i sin broders formspråk eller gifta sig, något hon ändå var tvungen till men inte ville.

Han kunde inte låta bli att höja på ögonbrynen åt frihetstalet. Det kändes som om något mer låg bakom talet men han sa inget om det.
"Va?" kom det ur honom när hon sa att det antingen var det ena eller det andra. Men han förstod henne precis. Så var det ju för honom också. Han skulle också gifta sig med en tjej som hans föräldrar skulle fixa förr eller senare. Men att hon hade ett val att antingen välja mellan giftermål och svartkonster så hade hon det lyxigare än honom.
"Svartkonster", försäkrade han henne. "Det skulle jag välja." Han stirrade på henne en lång stund innan han lutade sig tillbaka och andades ut. Så var livet för en adlig renblodig.

"Hur lyckades han bli försteprefekt?", säger Sirius till svar, fast han egentligen redan visste att James blivit det. Han brukade som sagt bo mer hos James än hemma på Grimmaldiplan på loven, eftersom han trivdes bättre hos James och familjen Potter hade inget emot att ha honom där, till skillnad ifrån Black. Sirius trivdes väl inte särskilt bra hos sin egen familj, som familjen Blacks svarta får, som hamnat i Gryffindor och var emot svartkonster..

Alicha letade efter en kupè där ingen var i. Hon såg någon med blont hår och visste direkt att det var hennes vän Will.
"Hej, Will." Sade Alicha och log glatt mot hennes vän.
"Hej, Alicha." Sade Will och log svagt mot henne.
Will var hennes ända vän som inte tyckte hon var konstig.
"Hur många böcker har du läst i sommar?" Frågade han efter ett tag.
"5 miljoner böcker." Skämtade jag men han stirrade på mig som om han tog mig seriöst. "Det var ett skämt, Will."
"Emh... visste väl det." Muttrade han.

Artemis såg tvivlande på honom.
"Det kommer leda till giftermål förr eller senare, jag bara skjuter upp det." sa hon och viftade med boken.
"Jag vill inte, jag vill inte hamna hos en rik gammal gubbe med mossig syn på vad jag kan och inte kan göra." hon tystnade och stirrade på boken.
"Men jag vill heller inte tjäna honom, inte slåss för honom. Jag vill bara vara jag, läsa vidare kanske, skaffa jobb." hon suckade och såg på honom visste inte varför hon blivit så djup, berättat sina bekymmer för honom. Viss stod hon bakom honom, bakom mörkrets herre för sin familjs skull, hon skulle tjäna om hon var tvungen, men hon ville inte, inte helhjärtat.
Men att inte göra något av detta? Att vägra? Hon skulle bli utkasstad från familjen, hon hängde redan löst då hon inte var i Slytherin.

Såklart. Allting ledde förr eller senare till giftermål. Så var det bara... Kolla på hans familj bara; hans föräldrar var ju tillochmed kusiner. Han hade tur att hans tjejkusiner var äldre då han inte var sugen på att gifta sig med någon av dem.

Sedan kunde han inte låta bli att skratta till åt att hon inte vill gifta sig med en rik, gammal man. Dock tystnade han när hon sedan spann vidare på att hon inte ville tjäna... 'honom'. Han stirrade på henne för ett ögonblick. Han öppnade munnen för att yttra sig men ångrade sig och tittade bara på henne istället. Tillslut bestämde han sig för att tala.
"Vad är din åsikt? Håller du med Honom?"